Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Hiv-epidemi har brutit ut i Grekland

Grekland har inte bara en ekonomisk kris att utstå. De kärva tiderna har gjort att en hiv-epidemi brutit ut i landet – med en 50-procentig ökning av antalet smittade.

Europeiska länder talar i dag med förskräckelse om den grekiska ”smittan”. I åtanke har man den ekonomiska krisen som man befarar ska sprida sig till närliggande länder.

Men för många greker har ordet en annan, högst påtagligare innebörd, konstaterar nyhetsbyrån Reuters som tagit del av en undersökning från European Centre for Disease Prevention and Control.

I spåren av skulder och besparingar har nämligen en hiv-epidemi tagit fart.

Under det senaste året har antalet som smittats ökat med 50 procent. Bland landets missbrukare är motsvarande siffra 1.200 procent.

Uppgifterna kommer från Hellenic Center, Greklands motsvarighet till Smittskyddsinstitutet. Enligt forskarna är det inte säkerställt att den kraftiga ökningen kan sättas i samband med de hårda ekonomiska tiderna, men mycket tyder på det.

De medel som grekerna i år spenderar på hälso- och sjukvård uppges ha sjunkit med 36 procent jämfört med i fjol, i det inkluderas såväl offentliga som privata pengar. I euro räknat går landet från utgifter på 25 till 16 miljarder.

Nedskärningar som främst drabbar människor i samhällets utkant.

Heroinmissbruket har skjutit i höjden, liksom prostitutionen. Av ekonomiska skäl har många tvingats ut på gatan – och ingenstans är risken för smitta så stor som där.

Sprutbytesprogrammen har därtill fått minskade resurser, vilket lett till att missbrukare delar sprutor med varandra. Det i sin tur har lett till skyhöga smittosiffror.

Fredrik Lindström är chefssjuksköterska på infektionsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset. Han ifrågasätter inte ökningen, men menar att en delförklaring kan vara riktade kontroller mot just dem som missbrukar intravenöst.

– När vi i Sverige genomförde extra insatser mot den här gruppen så fick vi en topp. Det är ju så att det man letar efter hittar man.

Dessutom är det ofta komplicerat med statistik, påpekar han.

– Ingen vet hur många missbrukare som finns, i alla fall vet vi inte det i Sverige. Då blir det svårt med sådana siffror. Men generellt sett så utsätter man sig ju för större risker om man delar sprutor – då finns inte längre några kroppsliga barriärer; smittan får ett slags motorväg rakt in i kroppen.

Den senaste statistiken från FN är från 2009, då omkring 11.000 greker var smittade med hiv/aids. Nu antas många fler vara drabbade.

Under de fem första månaderna i fjol rapporterades 255 nya fall. Under samma period i år noterades 384 nya personer smittade. Hellenic Center förutspår en 60-procentig ökning vid slutet av 2011 – att jämföra med en årlig ökning i USA som ligger kring 7 procent.

Viktigast för att bryta trenden är, enligt Fredrik Lindström, att missbrukarna upphör att byta sprutor med varandra.

– I Sverige är vi ganska medvetna om det här, dessutom har vi ofta en öppen attityd. Hr säger vi till varandra att 'jag har smittan, använd inte min spruta'.

Den ekonomiska krisen leder dock inte bara till fler hiv-smittade. Grekerna knaprar i dag 35 procent mer antidepressiva medel jämfört med för fem år sedan, och antalet självmord har ökat med 40 procent bara i år.

Orsakerna kan naturligtvis vara flera, men experter hävdar att de kärvare tiderna är den främsta förklaringen.

Inte heller övriga Europa har några goda nyheter att förmedla; totalt sett ökar antalet smittade och inga tecken syns på att den negativa trenden skulle vända.

Inom EU rapporterades 2010 drygt 27.000 nya fall av hiv-smitta, rapporterar European Centre for Disease Prevention and Control. Ökningen låg på omkring 4 procent årligen.

Värst drabbade är länderna i forna Östeuropa.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.