Ungern får en ny högerregering. Prognoserna inför söndagens val infriades sedan höger-mittenpartiet Fidesz slagit ut det sedan åtta år styrande socialistpartiet MSZP och säkrat 206 av 386 mandat. Den 25 april inleds en andra valomgång som ska avgöra om Fidesz och dess ledare Victor Orbán även når två tredjedelars majoritet.
Men omvärldens fokus inför valet i den centraleuropeiska staten har till stor del handlat om rädsla för eventuella framgångar för högerextrema Jobbik. På måndagen stod det klart att det naziinspirerade partiet tar nästan var sjätte plats i det ungerska parlamentet, och företrädare för partiet var inte sena med främlingsfientliga uttalanden.
– Vårt parti kommer att jobba hårt på en lösning för problemen kring den ungersk-romska samexistensen. Det innebär en utrotning av kriminaliteten bland romerna, sade partiledaren Gabor Vona till lokala medier på måndagen.
Med sitt ultranationalistiska budskap har Jobbik, med sitt uniformerade Ungerska garde, rönt stora framgångar bland ungrare inom blandade samhällsklasser. Stödet bygger bland annat på att många tröttnat på att vänta på de nya jobb och den ekonomiska tillväxt som myndigheterna utlovat i den finansiella krisens Ungern.
– Det är typiskt för flera av de postkommunistiska staterna att den demokratiska utvecklingen gått snabbare än den ekonomiska tillväxten. Många blir besvikna och lättillgängliga väljare för populistiska partier, säger Jakub Swiecicki, statsvetare vid Utrikespolitiska institutet, till DN.se.
Kommer partiets framgångar att få betydelse för andra högerextrema partier och rörelser i Europa?
– Nej, jag tror inte det. Demokratiska krafter spelar ut de här partierna över tid. Det har vi tidigare sett bland annat i Polen där högerpopulisterna har manövrerats ut från det politiska landskapet.
Och även om Jobbik nådde ett historiskt, och befarat, genombrott på söndagen kommer partiet, trots sina företrädares ivriga utspel, inte att spela någon större roll på Ungerns inrikespolitiska arena. Fidesz-ledaren, och blivande premiärministern, Viktor Orbán har försäkrat att han inte under några omständigheter kommer att bjuda in Jobbik, även om hans parti hamnar i behov av en partner för en koalitionsregering.
– Jobbik kommer att nå fortsatt uppmärksamhet för att de är så skräniga och högljudda i sin retorik. Men partiet kommer inte att kunna påverka politiken i någon egentlig mening, fortsätter Swiecicki.
I just Ungern har partierna till höger på den politiska skalan gynnsam grogrund då frågan om nationstillhörighet och identitet till stor del präglat landet ända sedan fredsuppgörelsen efter första världskriget, det så kallade Trianonfördraget 1920, då Ungern avtvingades två tredjedelar av sitt forna territorium. Över tre miljoner ungrare hamnade utanför sitt hemlands gränser.
– Det anses genom historien som ett nationellt nederlag av stora mått. Och i modern tid har i stort sett varje styrande regering sett det som sin skyldighet att sörja för de landsmän som lever utanför Ungerns gränser, fortsätter Swiecicki.
Victor Orbán gick till val med löften om bland annat att ungrare i grannländer som Kroatien, Rumänien, Slovakien och Serbien ska få ekonomiska fördelar i form av subventioner vad gäller utbildning, pensioner och skatter. Men på hemmaplan blir trycket stort på Orbán att lyfta Ungern ur landets djupa ekonomiska kris. Förra årets lån på 20 miljarder euro från Internationella valutafonden, Världsbanken och EU gav tillfälligt andrum. Inför valet lovade partiet att bland annat skriva om 2010 års budget för att öka den ekonomiska tillväxten och skapa en miljon nya arbetstillfällen på tio år. Partiprogrammet innehåller satsningar för att locka nya utländska investerare men fokus på ett stöd för inhemska entreprenörer och jordbrukare.
– Det viktigaste steget blir skattesänkningar. Jag har varit för det i många år, och kommer att göra mitt yttersta för att få dem genomförda, sade Victor Orbán i ett uttalande på måndagen rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Orbán talade också om att partiet ska öka konkurrenskraften i landet, föra en hård kamp mot korruptionen samt slå ned på byråkratin. När den andra valomgången, som alltså inleds den 25 april, avslutats har den ungerske presidenten László Sólyom 40 dagar på sig att begära att ledaren för det segrande partiet bildar regering med en eventuell koalitionspartner.