Den globala finanskrisen tycks inte ha haft några påtagliga effekter på militärutgifterna i världen. 2009 ökade de reella utgifterna med nära 6 procent jämfört med 2008. Det framgår av Sipris årsbok, som publiceras på onsdagen.

Den största andelen av ökningen står USA för, främst på grund av sitt ökade militära engagemang i Afghanistan. Men av de länder som lämnat statistik är det två trejedelar som ökat sina militärutgifter. Bland världsdelarna står Asien för den största uppgången, nära 9 procent.

”Många länder ökade de offentliga utgifterna under 2009 som ett sätt att öka efterfrågan för att bekämpa recessionen. Trots att militära utgifter inte vanligtvis var en stor del av dessa ekonomiska stimulanspaket skars de inte ned heller”, förklarar Sam Perlo-Freeman, chef för Sipris projekt om militärutgifter, ökningen.

Om den uppåtgående militära utgiftstrenden ska fortsätta eller inte beror dels på hur det finansiella läget utvecklas, dels på vad som kommer att hända i Irak och Afghanistan, de två mest kostnadsintensiva konflikterna. Överhuvud taget spelar USA en nyckelroll:

”2010 kommer att bli ett viktigt år för nedrustning och icke-spridning (av kärnvapen), när världen väntar på framsteg i de bilaterala nedrustningssamtalen mellan Ryssland och USA”, konstaterar Sipri i sin 41:a årsbok.

Det pågick 17 större väpnade konflikter i fjol – en uppgång från 16 sedan 2008. Antalet har legat ganska konstant under 2000-talet, med en svag nedåtgående tendens.

2009 var det sjätte året i rad när ingen större väpnad konflikt pågick mellan stater. Konflikterna i dag pågår huvudsakligen inom stater och handlar oftare om regeringsmakten än om territorium.

I takt med att de traditionella krigen blivit färre har konfliktforskare börjat studera mer diffusa konflikter och våldsutbrott, som kan ha väl så svåra konsekvenser för civilbefolkningens säkerhet som ”vanliga” väpnade konflikter. Ett exempel som ofta nämns är knarkkriminaliteten i Mexiko, som skördar offer i samma omfattning som Afghanistankriget.

”Vi upplever nu en viktig övergångsperiod i de moderna konflikternas natur”, säger Sipris konfliktforskare Neil Melvin i ett mejl till DN.se. Han fortsätter:

”Det konventionella kriget, utkämpat mellan två stater, har strängt taget försvunnit. Samtidigt märks en klar minskning av inbördeskrigen mellan regeringar och utomstatliga väpnade grupper. Trots detta finns en stark känsla av att världen fortsätter att vara en våldsam plats. Vi ser uppkomsten av nya typer av konflikt, som inte lätt låter sig fångas av gamla mätmetoder.”

Siprichefen Bates Gill befarade i en DN.se-intervju tidigare i år att antalet traditionella konflikter mycket väl kan komma att minska ytterligare framöver. Han var dock orolig för att det stora antal vapen som nu finns i omlopp, samtidigt som det blir lättare att ta sig över gränserna, kommer att leda till fler diffusa konflikter – terrordåd och liknande – där en större andel civila blir offer.