Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Högt spel om Julian Assanges nya framtid

Pressuppbåd utanför Ecuadors ambassad i London, där Julian Asange befinner sig.
Pressuppbåd utanför Ecuadors ambassad i London, där Julian Asange befinner sig. Foto: Dan Kitwood / Getty
Julian Assange-affären riskerar nu att sluta i världspolitik. Ecuadors beslut om att ge Wikileaksgrundaren asyl sätter honom i centrum för en möjlig internationell konflikt. Frågan är också hur yttrandefrihetskämpen kommer att finna sig i ett land med så begränsad pressfrihet.

Julian Assange beskriver sig ofta som en förkämpe för pressfrihet och fri information. Det kan därför tyckas märkligt att han nu sökt och fått asyl i Ecuador – ett land som knappast räknas som ett föredöme vad gäller pressfrihet. Men förklaringen är enkel och ligger i dess regerings relation till USA.

På 2 800 meters höjd är Ecuadors huvudstad Quito en imponerande syn där den ligger i en dal omgiven av snöklädda bergstoppar. Det är hit – till landet som fått sitt namn av att det ligger på ekvatorn – som Julian Assange kan komma att förlägga sin och Wikileaks nya bas, om han lyckas med bedriften att ta sig från den ecuadorianska ambassaden i London till ett väntande regeringsplan.

När Assanges mor besökte Ecuador nyligen sade hon att hon tror att ”Julian skulle trivas med det lugna livet i landet...” Men frågan är om Julian Assange kommer att nöja sig med ett stillasittande liv utanför det mediala strålkastarljuset.

Om inte, är risken stor att han snart hamnar på kollisionskurs också med Ecuadors vänsterpresident Rafael Correa, som de senaste åren knappast har utmärkt sig för sin respekt för pressfrihet.

För bara en månad sedan beslagtogs exempelvis sändningsutrustningen på den regeringskritiska radiostationen Radio Morena FM 98.1 av ecuadorianska myndigheter. Det var den sjuttonde radiostationen som stängdes på det viset i Ecuador enbart i år, uppger organisationen Reportrar utan gränser.

Ecuadors regering hävdar att stationerna stängts av strikt administrativa skäl, som att de inte betalt sina sändningstillstånd, och att man strävar efter att tillåta en större medial mångfald. Men människorättsorganisationer som Human Rights Watch varnar för att stängningarna i själva verket är en del av ett större mönster, där rege-ringskritiker stämts för förtal och i vissa fall har dömts till fängelse.

Så varför har då Julian Assange valt att söka asyl i Ecuador? Svaret är enkelt: att han och president Correa funnit varandra i en mer eller mindre befogad rädsla för USA och dess underrättelsetjänster.

Den 49-årige ekonomen Correa valdes till Ecuadors president 2006, på en vänsterplattform som snabbt gjorde honom till en allierad med Hugo Chávez i Venezuela, Evo Morales i Bolivia och den radikalare delen av Latinamerikas vänster. Han konfronterade den traditionella eliten i landet, ställde in betalningarna på statsskulden och lyckades stabilisera den krisande ekonomin.

På senare år har dock Correa fått allt mer högljudd kritik – och inte enbart från hans traditionella belackare inom den ekonomiska eliten. Delar av indianrörelsen i Ecuador anklagar honom för att ha svikit löften om att sätta stopp för gruvnäringen i landet och ge urfolken större inflytande.

Det var dock när en polisstrejk förvandlades till ett kuppförsök mot Correa i september 2010, som regeringen började inta en allt hårdare linje mot regeringskritiska medier. Correa yttrade misstankar om att kuppförsöket orkestrerats från USA.

I botten finns därför en misstänksamhet mot USA och dess underrättelsetjänster, något som Correa delar med många andra av de mer radikala vänsterpresidenterna på kontinenten. Liksom uppenbarligen med Assange.

Med det i åtanke var det sannolikt ett taktiskt misstag av Storbritanniens regering att först antyda att den kan låta storma Ecuadors ambassad. Det förvandlade i ett slag Assangefallet från en juridisk fråga till en politisk kris, som nu hela Sydamerika riskerar att dras in i.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.