Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Höjda tonläget oroar turkiska minoriteten

Den diplomatiska krisen mellan Tyskland och Turkiet följs med oro av många tyskar med turkisk bakgrund. Det upptrappade ordkriget – där Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har beskyllt Tyskland för att använda nazimetoder – splittrar den turkiska minoriteten i Tyskland i en pro- och en anti-erdoganfalang.

En fängslad tysk korrespondent, turkiska toppolitiker som nekas att hålla valmöten i tyska städer och så nazistanklagelserna från den turkiske presidenten. Tre händelser som lett till att de tysk–turkiska relationerna har nått en ny bottennivå.

– Ert agerande skiljer sig inte från nazitiden, sade den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan i ett uttalande som väckt starka reaktioner i Tyskland.

Anklagelserna kom efter att ledningen för de tyska småstäderna Gaggenau och Frechen nekat två ministrar ur Erdogans regering att hålla valmöten inför sina anhängare. Den officiella förklaringen var att säkerheten inte kunde garanteras och att antalet parkeringsplatser inte räckte till.

Det faktum att 1,4 miljoner röstberättigade turkar lever i Tyskland gör landet till den fjärde största valkretsen efter Istanbul, Ankara och Izmir. Väljare i Tyskland kan därför avgöra folkomröstningen i april, då Turkiet ska rösta om en förändring av grundlagen som skulle innebära att presidenten får ökade befogenheter. Medan den turkiska regeringen – som pläderar för ett ”ja” – hävdar att förändringen kommer att leda till ökad stabilitet i landet, anser kritikerna att det är ett sätt att avskaffa den parlamentariska demokratin i landet.

Från tyskt håll gnisslas det över att det turkiska ledarskapet bedriver inrikespolitik i Tyskland och att turkiska toppolitiker ser tyska städer som självklara arenor för att bedriva valkampanj. Kritiker anser att den turkiska regeringen utnyttjar den tyska demokratin i syfte att driva det egna landet åt ett antidemokratiskt håll.

Medan förbundskansler Angela Merkel och hennes regering hållit en låg profil i frågan om valmötena, har en rad politiker på lokal och regional nivå krävt att de stoppas. Redan före nazistjämförelsen krävde politiker från merkels systerparti CSU, Vänsterpartiet Die Linke och liberala FDP att Erdogan skulle beläggas med inreseförbud i Tyskland som en protest mot att turkiska myndigheter häktat den tyske korrespondenten Deniz Yücel. Inresförbudet avfärdas av den tyska justitieministern Heiko Maas som anser att det skulle innebära att de diplomatiska förbindelserna bryts helt.

Erdogan svarade med ännu en provokation genom att säga att han minsann reser till Tyskland om han vill.

– Vill jag resa, reser jag i morgon.

Läs mer: Krisen mellan Turkiet och Tyskland fördjupas

Det upptrappade tonläget följs med oro av många från den turkiska minoriteten i Tyskland, som är splittrad i en pro- och en anti-Erdoganfalang. Erdogans parti AKP har ett mycket starkt stöd bland turkar som lever i Tyskland. Hela 60 procent av väljarna i Tyskland röstade på AKP i det senaste parlamentsvalet i november 2015, och när den turkiske premiärministern Binali Yıldırım besökte den västtyska industristaden Oberhausen häromveckan togs han emot av tiotusen anhängare med turkiska flaggor och hyllningsplakat.

Personer som liksom jag som förespråkar ett ”nej” i omröstningen blir kallade för faderlandsförrädare och terrorister.

Samtidigt är Tyskland ett mål för turkar som flyr landet på grund av regimens agerande. Mellan augusti 2016 och januari i år ansökte 3 100 turkar om politisk asyl i Tyskland, enligt siffror från migrationsmyndigheten.

Gökay Sofuoglu, ordförande för det turkiska förbundet i Tyskland TGD, säger att konflikterna mellan anhängare och motståndare till den turkiska regimen blivit alltmer påtagliga sedan den misslyckade statskuppen i somras. På sociala medier uppmanas till bojkott av tyska butiker som drivs av regeringskritiker, och anhängare till Gülenrörelsen – som av regimen pekats ut som ansvarig för kuppförsöket – vittnar om hur de förföljs.

– Personer som liksom jag som förespråkar ett ”nej” i omröstningen blir kallade för faderlandsförrädare och terrorister. Jag har fått ta emot många hot av landsmän, säger Sofuoglu.

Frågan om folkomröstningen och de tysk-turkiska relationerna är känslig bland många tyskar med bakgrund i Turkiet. Få vill medverka med namn och bild i DN, andra vågar inte. En kvinna, som vill anonym, säger att hon är rädd för att hennes turkiska pass dras in om hon kritiserar regimen öppet.

– Du kommer inte att hitta någon här som vågar säga vad de tycker, säger hon.

Hon och maken – som sitter fängslad i Turkiet sedan sex månader – är medlemmar i Gülenrörelsen. Med vännerna pratar hon bara via krypterade appar eftersom hon säger sig vara säker på att vara avlyssnad av turkiska agenter.

– Nu vill jag bara ligga lågt och leva i fred tills dess att min man släpps fri.

Andra säger att Erdogan är rätt man och gör rätt som klämmer åt Tyskland.

Foto: CHRISTIAN T JØRGENSEN / EUP-BERLIN.COM”Båda sidor agerar överdrivet. Vi måste hålla dörrarna till varandra öppna, de har varit öppna i femtio år”, säger Ercan Yilmaz, 48-årig reseförsäljare. Foto: EUP-BER

Ercan Yilmaz, en 48-årig reseförsäljare, beklagar de försämrade relationerna och befarar att de kan leda till att tyskar möter den turkiska minoriteten med ökad misstänksamhet.

– Det är absurt att Tyskland ställer in valmötena. De går på Erdogans provokationer, och det leder bara till att turkar som lever här blir frustrerade och känner sig missgynnade av det tyska samhället, säger han.

DN har sökt företrädare för UETD som arrangerat valmöten med turkiska politiker och företrädare för AKP i Tyskland.

Läs mer: Annika Ström Melin: EU:s skräck är att avtalet med Turkiet sägs upp

Läs mer: Erdogan drar nazistkortet i bråk med Tyskland

Fakta. Deniz Yücel

Sedan knappt tre veckor sitter den tysk–turkiske korrespondenten Deniz Yücel från tidningen Die Welt frihetsberövad i Turkiet, anklagad för att ha spridit terrorpropaganda och för att ha varit inblandad i en hackerattack.

Attacken ska ha skett mot ett e-postkonto som tillhör den turkiske energiministern Berat Albayrak, som även är president Recep Tayyip Erdogans svärson.

Kritiker menar att Yücel är oskyldig och att anklagelserna är ett led i att tysta regimkritiker. Den tyska regeringen har fördömt beslutet att häkta Yücel och krävt att han släpps fri.

Fakta. Ny konstitution

Den 26 april ska Turkiet rösta om en ny konstitution. Enligt förslaget innebär den nya konstitutionen att premiärministerämbetet i praktiken avskaffas och att presidenten får makten att utse och avsätta ministrar och höga statliga tjänstemän.

Presidenten får också rätt att utfärda dekret och utlysa undantagstillstånd.

Om förslaget går igenom kan en president sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan sitta kvar till 2029.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.