Det var med tydlig besvikelse som Islands finansminister, Steingrimur J Sigfússon, i ett pressmeddelande beklagade att förhandlingarna – eller samtalen som islänningarna helst vill kalla dem – misslyckats.
– Vi hade hoppats att kunna nå en överenskommelse med förbättrade villkor, men det har ännu inte varit möjligt, sade han.
– Konstruktiva förslag har lämnats från båda sidor under dessa samtal, men väsentliga skillnader kvarstår, tillade han.
I början av januari vägrade Islands president Ólafur Ragnar Grimsson att skriva på en lag, den så kallade Icesavelagen. Den lagen skulle reglera återbetalningen av en ifrågasatt skuld till Storbritannien och Nederländerna.
Skulden uppstod när Icesave, en isländsk internetbank med 100.000-tals kunder i Nederländerna och Storbritannien kraschade hösten 2008. Den dåvarande isländska regeringen vägrade att ersätta utländska sparare, endast inhemska. Brittiska och holländska skattebetalare fick därför ersätta dessa sparare.
Icesavelagen har dock väckt förbittring och motstånd i Island, som har drabbats hårt av finanskrisen. Motståndarna menar att lagen kommer att döma en hel generation av islänningar till sämre välfärd. Många anser dessutom att det inte finns lagligt stöd att kräva att isländska skattebetalare ska betala för en privat banks skulder.
De regleringar som styrde Icesave kan tolkas olika. Men britter och holländare menar att de utgick ifrån att hemlandet, Island, hade en skyldighet att hålla Icesaves sparare skadeslösa om banken kollapsade.
Trots presidentens besked trädde lagen i kraft, men den måste godkännas i en folkomröstning, vilket sker nästa lördag, den 6 mars. Att döma av opinionsmätningarna blir det ett rungande nej. Därför har den isländska regeringen försökt att få till stånd förbättringar i avtalet som låg till grund för lagen.
Enligt brittiska källor var britterna villiga att gå med på något bättre villkor, framför allt lägre ränta på skulden och två räntefria år, vilket skulle tillsammans vara värt 450 miljoner euro, 4,5 miljarder kronor. Men holländarna har varit mer motsträviga.
– Det stämmer, säger en isländsk källa med insyn i samtalen till DN.se.
– Frågan är mer politiskt känslig i Holland, där Icesave fortfarande finns på tidningarnas första sidor, tillägger källan, som vill vara anonym.
När sedan Nederländerna gick igenom en regeringkris och regeringen föll, blev fortsatta samtal i praktiken meningslösa.
– Det är ju en expeditionsminister och deras delegation hade inte längre ett mandat. Den kunde bara upprepa gamla ståndpunkter, säger regeringskällan.
Den isländska regeringen vill lägga Icesavekonflikten bakom sig – och var också beredd att gå med på villkoren som britterna och holländarna ställde.
Men om det bir ett nej nästa lördag, kommer frågan att bli akut. Storbritannien och Nederländerna har tidigare krävt ett gällande avtal om återbetalning, innan Island kan få krislån från den internationella valutafonden (IMF). Fortsatta utbetalnignar från IMF kan försenas genom krisen. Innan det finns en ny regering i Nederländerna lär dock inget hända som kan föra parterna närmare varandra.