Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

”Hon tog över i en osäker tid”

Margaret Thatcher var skicklig men lyckades även vara på rätt plats vid rätt tid. Väl i ledande position lyckades hon bryta ett samförstånd om välfärdssamhället som än i dag inte återkommit, säger historikern Gunnela Björk.

Det var en kombination av orsaker som gjorde Margaret Thatcher så stor, tror Gunnela Björk, som i vintras kom ut med den första svenska biografin om ”Järnladyn”.

– En var att hon var en mycket speciell person med en oerhörd drivkraft och en mission att rädda Storbritanniens ekonomi, besegra den ”fördärvliga” socialismen och återge imperiet något av sin rättmätiga plats.

Sedan bidrog de politiska omständigheterna. Det var ett slags ”möjligheternas fönster” som öppnade sig under 1970-talet.

– Labour hade inget svar på den kris Storbritannien befann sig i, och i Torypartiet fanns också en stor osäkerhet.

– I den situationen var Margaret Thatcher rätt person med sin glöd och sina kvalifikationer, säger historikern Gunnela Björk.

Som premiärminister under 1980-talet omvandlade Thatcher det brittiska samhället i grunden, och en stor del av det hon genomförde är fortfarande verklighet för britterna. Utförsäljningen av statliga företag och kommunala bostadsbolag är påtagliga exempel. Och hon återupprättade på sätt och vis klassamhället, menar Björk.

– Klassamhället fanns på 1970-talet också, men då fanns en politisk konsensus om att staten skulle ha en utjämnande effekt och att arbetslösheten skulle hållas nere även om inflationen ökade. Den idén om välfärdssamhället försvann.

I viss mån flyttade sig väljarna i takt med den thatcheristiska omvandlingen, eftersom den riktade sig till en växande medelklass, som på många sätt gynnades av förändringarna.

Men Gunnela Björk påpekar att det aldrig var mer än 30–35 procent av väljarna som stödde Thatcher. Det brittiska valsystemet ger starka regeringar även utan väljarmajoriteter.

– Det är viktigt att komma ihåg. Det var stort motstånd också. Det var demonstrationer nästan varje dag. Det var en tid av starka motsättningar.

Thatcher hade i sin politiska stil inget emot motstånd. Tvärtom.

– Hon talar om ”enemies without” och ”enemies within”. Till de inre fienderna hörde vänsterakademiker, kulturpersoner, kyrkans folk och allt som luktade socialism. Fackets makt lyckades hon beskära på ett sätt som ingen hade trott var möjligt.

Som en av få starka kvinnliga politiker vid den här tiden var Margaret Thatcher på många sätt en förebild, men hennes politik motsade vad hon själv representerade.

– Eftersom hon var en kvinna som bröt mot alla kvinnliga normer, inte minst i den tidens Storbritannien, måste man säga att hon vidgade uppfattningen om vad en kvinna kan tänkas göra. Som sådan måste hon ha haft ett slags emancipatorisk effekt. Men politiskt drev hon inte på något sätt kvinnlig frigörelse utan förespråkade snarast ett husmorsideal, säger Gunnela Björk.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.