På söndag är det presidentval i Honduras. Ska en fem månader lång plåga då få sitt slut i ett av Latinamerikas fattigaste länder? Risken finns att de politiska sprickorna djupnat alltför mycket. Regionens stormakter är i tvist om valets betydelse.
Maktläget i centralamerikanska Honduras har varit fullständigt låst sedan president Manuel Zelaya kastades ut i somras. Medlingsförsök har gjorts, och kompromisslösningar har presenterats, men ingen har kommit till användning.
Landets högsta domstol kom i onsdags fram till att den avsatta presidenten Manuel Zelaya har förverkat sin rätt att återfå posten som statschef. Motiveringen: Zelaya åsidosatte landets grundlag när han i våras utlyste en folkomröstning om att utarbeta en ny grundlag. Zelayas kritiker menar att ett syfte var att se till att han skulle kunna sitta kvar som president efter det att det konstitutionella mandatet löpte ut, något som Zelayalägret förnekar.
Den utlysta folkomröstningen var skälet till att kongress och armé, indirekt understödda av Högsta domstolen, bestämde sig för att avsätta Manuel Zelaya den 28 juni. Han greps under pistolhot och tvingades ut ur landet, iförd endast pyjamas.
Söndagens val utlystes redan före sommarens och höstens plågsamma och låsta politiska kris. Eftersom de facto-regeringen under talmannen Roberto Micheletti saknar internationellt stöd och avsättandet av den folkvalda presidenten Manuel Zelaya fördömts – även av USA – är dock frågan vilken legitimitet valresultatet kan få.
Varken Zelaya eller Micheletti finns bland kandidaterna. Den 2 december ska kongressen fatta beslut i samma fråga som Högsta domstolen avgjorde i veckan: eventuell återinsättning av Zelaya fram till dess att hans mandat löper ut i januari.
Två nyckelaktörer i omvärlden är USA och Brasilien, och de båda är oeniga om hur Honduraskrisen ska tacklas, konstaterar spanska El País. I ett långt brev till Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva skriver USA:s president Barack Obama att USA beslutat acceptera resultatet av valet fullt ut. Amerikanerna trycker på sina latinamerikanska grannar för att fler ska betrakta valet som en möjlighet att dra ett streck över krisen och låta landet få börja från noll igen.
Men den andra regionala stormakten, Brasilien, är lika tydlig med att kräva att Zelaya återinstalleras, och man definierar avsättningen som en statskupp. Brasilien har kommit att spela en huvudroll i konflikten – delvis ofrivilligt, eftersom Manuel Zelaya från sin påtvingade exil i hemlighet tog sig tillbaka in i Honduras i september och sökte skydd på den brasilianska ambassaden i Tegucigalpa. Där har han befunnit sig sedan dess.
Det är första gången som Lula da Silva och Obama offentligt är i konflikt med varandra, och bedömare menar att det också är första gången som president Lula, ansedd som en enande kraft, ”hänger på repen” i en internationell konflikt.