Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Hotad i jakten på olja

I hjärtat av Afrika, i nationalparken Virunga, har 200 av världens bergsgorillor överlevt inbördeskrig, strider mellan beväpnade miliser, tjuvjakt och skogsskövling. Nu hotas deras existens av ett brittiskt oljebolag.

Plötsligt hörs ett skott. En flock fåglar flaxar förskrämt upp ur träden och flyr bort. Det smäller igen, flera skott efter varandra. Ta-ta-ta-ta. Sedan är det dödstyst i skogen. Männen som krupit ihop vid den första smällen utbyter oroliga blickar. Mannen i täten tecknar till de andra:

– Kom, vi måste framåt.

De smyger framåt, småspringer hukandes genom den täta vegetationen. Det är svårt att ta sig fram, marken är blöt och lerig och dimman ligger tät på den här höga höjden.

När de äntligen når fram börjar flera av dem att gråta tyst. Nio vuxna bergsgorillor ligger döda bland buskarna. Det enda som hörs är det gnyende ljudet från tre ungar som överlevt attacken. De klamrar sig krampaktigt fast vid sina döda mammor, vill inte släppa taget. Några av männen i parkvakten tar var sin unge i famnen och börjar gå mot Senkwekwe orphan mountain gorilla center, barnhemmet för föräldralösa bergsgorillor i Virunga.

– Jag var där när vi fann kropparna. Det förändrade mig för alltid. Det förändrade oss alla, säger Emmanuel de Merode allvarligt. Han är chef för den beväpnade parkvakten i Virunga.

Han insåg snabbt att det inte handlade om vanliga tjuvjägare. Alla kropparna var intakta, tjuvjägare brukar ta med sig ungarna och hugga händerna eller huvudet av sina offer för att sälja som troféer.

– Det visade sig vara en koalition av beväpnade milisgrupper som låg bakom massakern. Deras egentliga syfte var inte att döda gorillorna utan att bli av med oss. Utan gorillorna skulle det inte finnas någon anledning för en vaktstyrka och därmed skulle det vara fritt fram för milisen att plundra parken på dess tillgångar, säger Emmanuel de Merode.

När han och hans mannar tog med sig kropparna ur djungeln för att begrava dem kom lokalbefolkningen för att hjälpa till.

– Vi förstod alla hur viktiga bergsgorillorna är för oss, för vår framtid och för Demokratiska republiken Kongo. Vi förstod att vi måste återta kontrollen över parken.

Han och hans män har svurit en ed att vakta parken med sina liv. Hittills har 150 av deras kolleger dödats och vaktstyrkan är under ständig attack av tjuvjägare, tjuvfiskare och miliser som skövlar nationalparken. Bara den illegala produktionen och försäljningen av träkol som kräver levande skog är värd 35 miljoner dollar per år och styrs av ett tiotal beväpnade milisgrupper som gömmer sig i skogarna.

Miliserna är ökända och fruktade för att värva barnsoldater under brutala former och för systematiska våldtäkter på lokalbefolkningen och sina egna fångar. I norra provinsen finns mellan 5.000 och 8.000 individer med vapen. Här finns Mai Mai-soldater vars mod och styrka sägs vara så stora att kulor som skjuts mot dem förvandlas till vattendroppar, ADF-Nalu från Uganda, rebellgruppen M23 som slängdes ut kongolesiska armén 2013, FDLR som kördes ut ur Rwanda för sin massaker på civila 2008.

– De här grupperna drivs inte av några ideal, de utkämpar ingen revolution. Det är unga män som inte ser några möjligheter till jobb eller till försörjning. Att vara med i milisen är ett sätt att överleva. Och när ett internationellt bolag kommer ser de chansen att tjäna stora och snabba pengar, säger Emmanuel de Merode.

Lördagsmagasinet träffar Emmanuel de Merode i Stockholm en mörk höstkväll. Han har aldrig varit i Skandinavien tidigare, men situationen i Virunga gör att han just nu är beredd att åka vart som helst i världen för att väcka uppmärksamhet kring vad som håller på att hända. Det är sju år sedan massakern på gorillorna, men läget i Virunga är allvarligare än någonsin tidigare. Han har kommit till Stockholm för att träffa filantropen Paul Leander Engström och hans svenska stiftelse The world we want för att diskutera ett fortsatt samarbete för att rädda bergsgorillorna, Virunga och Demokratiska republiken Kongo från fortsatt förödelse. Men det finns starka intressen som drar åt andra håll.

Emmanuel de Merode talar lågmält med en vacker brittisk accent som påminner om skådespelaren Colin Firths där han sitter i en bekväm fåtölj på hotell Lydmar. Att han är väldigt upprörd maskeras av hans yttre lugn. Det märks inte heller att han för bara några månader sedan blev skjuten i magen och i bröstet.

Det är fortfarande oklart vem som låg bakom attacken på honom i april när han överfölls i ett bakhåll. Ett antal män sköt mot hans bil när han var på väg från staden Goma in i Virunga. Han lyckades komma undan med två kulor i kroppen.

– Jag hade extrem tur som klarade mig. Så här i efterhand så tänker jag att jag borde ha varit försiktigare. Det var ett spänt läge och jag visste att saker kunde hända.

Attacken sammanföll med den upptrappade konflikten i området med brittiska oljebolaget Soco Oil som trängt in i nationalparken Virunga i jakt på olja.

– Lagen är tydlig. Exploatering av olja i en nationalpark som är klassad som världsnaturarv är olaglig. Och vårt jobb är att se till att Virunga skyddas och att lagen upprätthålls, säger Emmanuel de Merode.

I ett land med en svag stat och beväpnade gerillagrupper som hela tiden letar efter snabba pengar är det svårt att driva landet åt rätt håll, i synnerhet när utländska företag med finansiella muskler trycker på.

Virunga är Afrikas äldsta nationalpark och unik med sin varierade natur och sin biologiska mångfald. Nationalparken är hem för hälften av Afrikas alla arter och för 200 av världens 800 kvarlevande bergs­gorillor. Men på grund av svår tjuvjakt och skövling står Virunga på Unescos lista över världsnaturarv i fara.

Samtidigt som Demokratiska republiken Kongo är ett av Afrikas rikaste länder på naturresurser, är det ett av världens fattigaste. Utländska aktörers exploatering av naturtillgångarna har pågått ända sedan 1870-talet och har knappast inneburit jobbtillfällen utan snarare endast brödsmulor till befolkningen. I stället har naturtillgångarna varit en ständig grogrund för krig och beväpnade konflikter. Sex miljoner människor har dödats under de senaste tjugo åren och kriget pågår fortfarande.

– Det är det värsta kriget sedan andra världskriget när det gäller mänskligt lidande. Det måste få ett slut. Inte bara Virunga och bergsgorillorna står på spel i konflikten med Soco Oil. Bara 0,5 procent av jordens yta är skyddad av internationell rätt. Om Virunga faller får det en dominoeffekt och då är inget världsarv heligt längre, alla är i fara.

Soco Oil anklagas för att ha mutat rebellgrupper och även personer inom Emmanuel de Merodes vaktstyrka för att få fri lejd in i Virunga. Mutor är brott enligt både brittisk och kongolesisk rätt, men rättsväsendets kvarnar mal långsamt och förundersökningen har pågått i fyra år. Soco Oil nekar till alla anklagelser och i juli visade bolaget upp en skriftlig överenskommelse med Världsnaturfonden, WWF, om att Soco Oil avstår från att prospektera eller borra efter olja i Virunga nationalpark. Men trots det sågs bolagets båt på Edward-sjön i Virunga bara för några veckor sedan.

– WWF begick ett allvarligt misstag när den skrev på avtalet. Avtalet är ihåligt. Vi blev aldrig konsulterade eller tillfrågade om vår åsikt trots att det rör oss i allra högsta grad. Vi har avbrutit all kontakt med WWF. Vi kommer att uppta kontakten och samarbete när den korrigerar sitt misstag, säger Emmanuel de Merode med iskall röst.

– Soco Oil är noterat på Londonbörsen och nästan alla brittiska pensionsförvaltare har placeringar i bolaget. Det betyder att pensionssparare är inblandade i det som händer i Virunga. Man måste vara medveten om hur saker hänger ihop.

Häromveckan släpptes dokumentärfilmen ”Virunga” på Netflix som ingående beskriver konflikten. Med dold kamera visas hur representanter för Soco Oil mutar beväpnade rebeller för att få fri lejd in parken. Filmen visar också hjärtskärande scener av hur stressade och panikslagna bergsgorillorna blir när det skjuts i deras omgivning. Filmen är ett led i en global kampanj för att väcka omvärlden om vad som håller på att hända och sätta stopp för exploateringen av Virunga.

I stället för fortsatt exploatering vill regeringen i Kinshasa tillsammans med Institut congolais pour la conservation de la nature, ICCN, och Emmanuel de Merodes vaktstyrka ge landet en chans till fred, stabilitet och ekonomisk utveckling för landets 67 miljoner svårt plågade och krigshärjade invånare.

Planen bygger på fyra hörnstenar: att utveckla turistsektorn, att bygga små lokala vattenkraftverk som ska ersätta den förödande utvinningen av träkol, samt att främja utvecklingen av både hållbart fiske och jordbruk som kommer att ge jobb till lokalbefolkningen.

Utländska organisationer som The Howard G Buffet foundation och svenska The world we want-stiftelsen har redan satsat pengar i olika projekt och Emmanuel de Merode hoppas på fler aktörer som vill och kan hjälpa till att bygga upp landet.

I grannlandet Rwanda existerar turistsektorn enbart på grund av bergsgorillorna och i Kenya står turismen för vart tionde jobb och ger över en miljard dollar i årliga inkomster.

– Demokratiska republiken Kongo är sju gånger större än Kenya och potentialen för turismen är enorm i de unika nationalparkerna.

Än så länge finns två lodger för turister i Virunga, men fler är på väg. Emmanuel de Merode är övertygad om att den nya modellen som skapar jobb kan bringa fred i landet.

– Om vi kan skapa jobb kommer många av de som nu befinner sig i olika beväpnade gerillagrupper att välja det alternativet. Vi har redan börjat sett det hända. Nu måste vi fortsätta i rätt riktning men för det krävs både finansiering och kunskap.

Foton i texten: Morgan Trimble for virunga.org, Loa Bie, Morgan Trimble for virunga.org, Virunga National Park, Orlando von Einsiedel for virungamovie.com

Fakta. Bergsgorillor

Bergsgorillor finns endast i två små regioner i östra Afrika, i Virungabergen och i Bwindis ogenomträngliga nationalpark i sydvästra Uganda.

Hannarna har en höjd på cirka 1,75 meter när de står upprätt och väger cirka 160 kilo, honorna är cirka 1,50 meter höga och väger runt 90 kilo. De lever på marken och livnär sig främst på blad.

De är mycket sociala och lever i mindre flockar som domineras av en hanne och flera honor.

Hannen, som kallas för silverrygg, skyddar sin flock med sitt liv från rovdjur och människor som anfaller. Om en mor dör tar silverryggen hand om ungen.

Varje natt bygger varje gorilla ett nytt bo i vegetationen för att sova i med sin unge.

Bergsgorillorna listas av International union for conservation of nature, IUCN, som en akut hotad art på grund av skogsskövling, illegal jakt och djurhandel samt av olika sjukdomar.

Det finns cirka 800 bergsgorillor i världen, varav cirka 200 i Virunga.

Fakta. Demokratiska republiken Kongo

Demokratiska republiken Kongo kallas också Kongo-Kinshasa och är Afrikas näst största stat till ytan och det fjärde folkrikaste.

Landet gränsar till Angola, Burundi, Centralafrikanska republiken, Kongo-Brazzaville (Republiken Kongo), Rwanda, Sydsudan, Tanzania, Uganda och Zambia.

Landets natur­resurser består av diamanter, kobolt, guld, kadmium, petroleum, silver, zink, mangan, tenn, germanium, uran, radium, bauxit, järnmalm, kol och coltan som används i mobil­telefoner, persondatorer och dvd-spelare.

Coltanbrytning i känsliga biotoper leder till omfattande miljöförstöring och anses utgöra ett hot mot vissa arter av gorillor.

Fakta. VIirunga nationalpark

Nationalparken grundades som ett djurreservat 1925 och var då Afrikas första.

Virunga rymmer Afrikas högsta berg, glaciärer, floder, sjöar, två aktiva vulkaner, världens största lavasjö, skogar och savanner och är hem för hälften av kontinentens alla levande arter.

1979 utsåg Unesco Virunga till världsarv.

Sedan 1994 har parken varit inskriven på listan över världsarv i fara. Flera arter är hotade. Populationen av flodhästar, som var den största i världen, har genom tjuvjakt minskat från 27 000 till 350 individer. Nu ökar antalet igen.

Nationalparken sköts av Kongos nationalparksmyndighet, Institut congolais pour la conservation de la nature (ICCN) och dess brittiska samarbetspartner The Africa conservation fund.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.