Den tyska regeringen beslutade på torsdagen att landets strålskyddsinstitut ska ta över driften av den omstridda kärnavfallsanläggningen Asse II i delstaten Niedersachsen.
Det handlar om 126.000 tunnor med radioaktivt avfall som lagrats i en gammal saltgruva nära staden Wolfenbüttel sedan 1960-talet.
Uppgifterna om den bristfälliga anläggningen slog ner som en bomb när miljödepartementet i Berlin offentliggjorde en rapport i början av veckan, trots att lokala grupper i åratal förgäves försökt att få gruvan klassad som en kärnavfallsanläggning.
Varje dag sipprar 12 kubikmeter vatten ner i gruvan och de äldsta tunnorna har börjar rosta. Hela gruvan hotar att störta samman inom några år, hette det i rapporten, skriver tyska medier.
Lagret började användas redan på 1960-talet men då som en forskningsanläggning.
Nu ska lagret undersökas och det är meningen att beslut om stängning ska fattas inom ett halvår. Om de börjar läcka kan det bli oöverskådliga följder, anser miljöministern Sigmar Gabriel som beskrivit lagret som "en underjordisk schweizerost".
Det var dock först efter ett krismöte på torsdagen inom den tyska koalitionsregeringen, mellan Gabriel, forskningsminister Anette Schavan och delstatens miljöminister Hans-Heinrich Sander, som det bestämdes att ansvaret för gruvan nu flyttas från forskningsdepartementet till miljödepartementet och strålskyddsinstitutet.
Men ansvaret för de dåliga förhållanden kring lagret kan fördelas brett. Till exempel anser många att det varit obegripligt att säkerheten kring lagret reglerades av lagen för uttjänta gruvor med betydligt mildare regler än de som gäller för kärnavfallslager.
Det statsstödda företag som skötte driften av lagret har polisanmälts av miljöpartiet De gröna.
Problemen med Asse II kan bli en riktigt besvärlig fråga för regeringen. Om man låter tunnorna vara kvar kan resultatet bli en enorm miljökatastrof. Att i stället ta upp tunnorna skulle kosta tiotals miljarder kronor och det finns i dag inget annat lager i Tyskland som skulle kunna ta emot avfallet.
Men det är bara början. Saken kan få följder för en gryende konflikt inom regeringen om den tyska kärnkraftsavvecklingen.
Förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater vill hålla igång kärnkraftverken på grund av stigande energipriser. Socialdemokraterna vill hålla fast vid avtalet som stipulerar att det sista tyska kärnkraftreaktorn ska stängas senaste 2021.