Världen

HRW: Dödligt våld mot etiopiska demonstranter

Anhöriga och vänner sörjer en man som uppges ha skjutits ihjäl av säkerhetsstyrkor i regionen Oromia i mitten på december 2015.
Anhöriga och vänner sörjer en man som uppges ha skjutits ihjäl av säkerhetsstyrkor i regionen Oromia i mitten på december 2015. Foto: Zacharias Abubeker/AFP

Samtidigt som Etiopien drabbats av den svåraste torkan på 30 år kommer uppgifter om att säkerhetsstyrkor utövar dödligt våld mot regeringskritiska demonstranter, rapporterar Human Rights Watch. Uppgifterna från människorättsorganisationen avfärdas av regeringen.

Sedan årsskiftet har HRW i stort sett dagligen fått rapporter om hur säkerhetsstyrkor använt dödligt våld mot demonstranter i Oromia-regionen. Tusentals personer är frihetsberövade utan att åtal väckts mot dem, enligt människorättsorganisationen.

Etiopiens regering avfärdar HRW:s rapport. Det är ”mirakulöst” att HRW kommer med dylika anklagelser ”från andra sidan jordklotet”, säger Getachew Reda, talesperson för Etiopiens regering, till BBC.

Getachew Reda säger att uppgifterna om att regeringskritiska demonstrationer fortfarande äger rum i Etiopien är en ”absolut lögn”. Landets säkerhetsstyrkor har, enligt honom, slagit till mot beväpnade gäng som angripit offentliga byggnader.

Etiopiens regering offentliggjorde förra året ett slags stadsplan på hur den snabbt växande huvudstaden Addis Abeba skulle expandera i den omkringliggande Oromia-regionen. I november genomfördes de första protesterna mot planerna. Demonstranterna befarade att jordbrukare och andra markägare skulle få sin mark konfiskerad. Trots att regeringen sagt att planerna är slopade har demonstrationerna fortsatt.

Det har förekommit våld även från demonstranternas sida, men i liten utsträckning, enligt HRW.

Uppgifterna i HRW:s rapport bygger på vittnesmål från cirka 60 personer, däribland demonstranter. Flera uppger att säkerhetsstyrkor skjutit in i folkmassor och torterat frihetsberövade.

Läs mer: Forskarna varnar för superkraftig El Niño

Den torka som Etiopien drabbats av är en följd av väderfenomenet El Niño. Minst tio miljoner människor är i behov av matbistånd. FN bedömer att Etiopien är i akut behov av motsvarande 12 miljarder kronor i humanitärt bistånd.

Läs mer: Värsta torkan på 30 år i Etiopien

Sverige bidrog genom Sida med 140 miljoner kronor i matstöd i höstas, utöver de 50 miljoner kronor i bistånd som det tidigare beslutats om.

Foto: TTSäckar med mat för katastrofhjälp i ett lager i Etiopien. Foto: TT

Under 2016 planerar Sverige att initialt bidra med 89 miljoner kronor i humanitärt bistånd, men det utesluter inte ännu större belopp. Det gör att Sverige är den tredje största internationella givaren av matbistånd till Etiopien. Bara USA och Storbritannien är större, enligt Jan Sadek, Sveriges ambassadör i Addis Abeba.

– Det är ett mycket allvarligt läge som uppstått på grund av uteblivna regn – 90 procent av skördarna i de drabbade områdena är utraderade och uppemot 20 miljoner människor är påverkade. Torkan har lett till en intern folkvandring med klimatflyktingar som försöker nå områden med vatten och mat, säger han till DN.

Den humanitära krisen i Etiopien räknas nu till en av världens största och jämförs med kriserna i Syrien och Jemen.

– Torkan och de politiska oroligheterna är hittills två olika saker, men som säkert skulle kunna förvärra varandra. Det som oroar oss mycket är att oroligheterna sprider sig – läget verkar inte vara under kontroll. Man trodde att det kanske skulle lugna ned sig, men det har det inte gjort, säger Jan Sadek.

Jan Sadek tog i förra veckan upp frågan med en högt uppsatt etiopisk regeringsföreträdare och framförde då Sveriges syn på händelserna i Etiopien.

– Jag uttryckte oron, inte minst för våldet som polisstyrkorna tar till. Det är i och för sig ofta våld på båda sidor, men det rapporteras också att stillsamma demonstrationer slagits ned väldigt kraftigt. Det borde finnas utrymme för en medkännande attityd från regeringen. ​