Nordpolens istäcke smälter i rekordfart. FN:s klimatpanel har förutspått att Arktis inom några decennier kan vara praktiskt taget isfritt.

Därmed öppnas tillträde till Norra ishavets botten, som enligt experter kan innehålla upp till 25 procent av jordens oupptäckta tillgångar av olja och gas. Samtidigt öppnas också nya viktiga handelsvägar för sjöfarten.

Men vem har rätt till Arktis outnyttjade tillgångar? För att undvika en hotande huggsexa har Danmark bjudit in Ryssland, USA, Norge och Kanada till ett möte på Grönland för att diskutera fredliga lösningar på tvisterna.

– Vi behöver sända en gemensam politisk signal till både våra befolkningar och resten av världen om att de fem strandstaterna kommer att hantera möjligheterna och utmaningarna på ett ansvarsfullt sätt, sade Danmarks utrikesminister Per Stig Møller inför tredagarsmötet, som inleddes på tisdagen i Ilulissat på Grönland. Per Stig Møller är värd för mötet tillsammans med Grönlands regeringschef Hans Enoksen.

De fem länderna tvistar redan för fullt om vem som har rätt till vad.

Kanada och Danmark är sedan länge oense om vem som äger Hans ö, en liten ö mellan Grönland och Kanada som kan få strategisk betydelse i framtiden.

USA och Kanada tvistar om Nordvästpassagen som förbinder Atlanten med Stilla havet. Flera av staterna gör anspråk på Lomonosovåsen, en bergskedja som sträcker sig från Asien till Nordamerika under Norra ishavets yta.

Och förra året planterade ryska forskare en rysk flagga på havsbotten nedanför Nordpolen, entusiastiskt påhejade av de styrande i Moskva.

– Vem som helst kan sätta dit en flagga, det förändrar ingenting. Sydafrika kan också sätta dit en flagga, sade den danske utrikesministern inför mötet.

Och internationella bedömare anser att tredagarsmötet i Illulissat kan få avgörande betydelse för framtidens politik kring det heta Arktis.