Nicosia/Tbilisi .
En mer än hundraårig konflikt i de europeiska utmarkerna kan vara på väg mot en lösning. Turkiet och Armenien säger sig vara redo att glömma gammalt groll och börja leva som goda grannar. EU välkomnar närmandet mellan länderna.
Bittra armeniska minnen av förtryck i det osmanska riket, kulminerande i massdödandet under första världskriget, har förpestat relationerna mellan turkiska och armeniska folken, och mellan de båda moderna staterna.
Sedan 1993 är deras gemensamma gräns stängd; igenbommad av Turkiet av solidaritet med sina etniska fränder i Azerbajdzjan i samband med konflikten om enklaven Nagorno-Karabach.
I april meddelade Turkiets och Armeniens regeringar att de ville normalisera förhållandena, i måndags kom det första konkreta framsteget när de enades om att inom sex veckor underteckna ett avtal om att öppna diplomatiska förbindelser.
- Om allt går enligt planerna, om ömsesidiga steg tas, kan gränsen öppnas runt nyåret, sade den turkiske utrikesministern Ahmet Davutoglu i tisdags.
Förväntningarna på en snar lösning på konflikten ökade nyligen, när den armeniske presidenten Serzj Sarkisian meddelade att han tänkte komma till Turkiet den 14 oktober för att se returmatchen i VM-kvalet i fotboll mellan Turkiet och Armenien — förutsatt att det är klart att gränsen snart öppnas. Turkiets president Abdullah Gül såg det första mötet i Jerevan förra året.
Båda länderna anses ha mycket att vinna på ett slut på konflikten. Det skulle öka det muslimska Turkiets inflytande österut och stärka dess anseende gentemot EU, där landet vill bli medlem, och mot USA där anklagelserna för folkmord på armenierna fortfarande är en het fråga.
Det ekonomiskt krisande Armenien skulle få tillgång till de stora turkiska och europeiska marknaderna och en möjlighet att bryta beroendet av Ryssland.
EU:s svenska ordförandeskap välkomnar Armeniens och Turkiets vilja om att gå vidare med normaliseringen. Det främjar stabiliteten i södra Kaukasus och i hela regionen, heter det i ett uttalande.
Azerbajdzjan reagerade surt på beskeden från Ankara och Jerevan med att det inte ligger i landets intresse att den turkisk-armeniska gränsen öppnas.
Men reaktionen sågs ändå som tämligen återhållsam, vilket fick bedömare att ana att det kan vara på gång en parallell lösning av konflikten om Nagorno-Karabach. Den turkiske utrikesministern Davutoglu antydde i måndags att så kan vara fallet. Turkiet har satt Armenien under press genom att kräva en lösning om den armeniska enklaven i Azerbajdzjan som villkor för att öppna sin gräns mot Armenien.