Istanbul.
Spänningen i Turkiet ökar sedan bortåt en miljon demonstranter för andra gången denna månad protesterat mot utsikten att landet får en president från det islamistiska partiet AKP.
Söndagens manifestation i Istanbul var ännu större än förra veckans protestmöte i Ankara då minst 300.000 mötte upp.
I ett hav av röda turkiska flaggor och porträtt på Turkiets statsgrundare Mustafa Kemal Atatürk var den vanligaste parollen: "Varken sharia eller kupp!." Det första ledet i slagordet syftar på rädslan för att det moderat islamiska regeringspartiet AKP har en dold agenda - att förvandla det sekulära Turkiet till en muslimsk stat.
Det andra syftar på oron för ett militärt ingripande mot det beslut som parlamentet väntas fatta inom någon vecka: att utse utrikesminister Abdullah Gül till ny president. Demonstranterna ville understryka att de inte stödjer en kupp.
I fredags misslyckades parlamentet med att rösta igenom Gül, eftersom det fattades tio röster för att klara den två tredjedelsgräns som krävs. Oppositionspartiet CHP, som företräder det moderna Turkiets sekulära värden som de en gång formulerades av Atatürk, bedriver en förbittrad kamp för att hindra att en AKP-politiker tillträder presidentposten.
CHP bojkottade fredagens omröstning och anmälde därefter frågan till författningsdomstolen. Utslaget kommer före den andra omröstningen på onsdag, och om domstolen förklarar den som grundlagsstridig måste regeringen upplösa parlamentet och utlysa nyval.
Farhågorna för att den mäktiga turkiska militärledningen ska försöka blanda sig i den parlamentariska processen har ökat de senaste dagarna. Militären har genom åren avsatt flera valda regeringar, och militärledningens osedvanligt skarpa uttalande i fredags, som uttrycker "bekymmer" och beskyller regeringen för att tolerera radikal islamism, upplevdes av många som illavarslande.
Både Gül och premiärminister Recep Tayyip Erdogan, som är ledare för AKP, har tillbakavisat anklagelserna och bedyrar sin trohet mot Turkiets sekulära och demokratiska grundvalar. Med Gül som president skulle landet för första gången få en första dam som bär huvudduk, vilket är svårt att uthärda för de traditionella sekularisterna.