Nu pressas parlamentsledamöterna att på bara ett år göra vad de inte lyckats med de senaste sju: att reformera parlamentet, skriva en författning och hålla val.
Under stort säkerhetspådrag samlas denna vecka somaliska politiker och internationella aktörer som FN och EU i Mogadishu. Sverige är representerat på hög tjänstemannanivå. Målet är att rita en vägkarta för Somalias framtid. Utanför dör hundratals människor dagligen av hunger.
Svältkatastrofen i Somalia, den värsta i världen på årtionden, förvärras ännu och har spridit sig till en sjätte region.
Tiotusentals människor – hälften av dem barn – har dött. Ytterligare 750.000 människor riskerar att dö de närmaste fyra månaderna om de inte får hjälp, varnar FN.
Bristen på centralt styre är en av flera orsaker till hungersnöden. Internationella givare har därför betalat ut stora summor till övergångsmyndigheter – som i stora stycken varken lyckas genomföra några förändringar eller i perioder redovisat vad som händer med pengarna.
Dokument som TT har tagit del av visar hur EU, en mycket viktig givare, har betalat ut omfattande stöd till ett övergångsparlament som inte ens lyckats meddela hur många personer det sysselsätter.
EU har till och med gått emot gällande principer om att inte betala ut arvoden till politiker, i hopp om att parlamentet överhuvudtaget ska börja göra sitt jobb.
Sedan 2005 handlar det om cirka 11 miljoner dollar (omkring 70 miljoner kronor), som världssamfundet betalat i arvoden till ledamöterna. I perioder har betalningarna stoppats till följd av bristande resultat, avsaknad av rapportering om ledamöternas arbete samt uppgifter om att ledamöterna tagit emot mutor. Sedan januari är det återigen stoppat.
Pengarna till parlamentet är bara en liten del av stödet till Somalias icke-fungerande myndigheter, som kostar mellan 50 miljoner och 100 miljoner dollar om året att försörja.
Afrikanska unionens fredsstyrka Amisom kostar ytterligare omkring 400 miljoner dollar om året och även där är framgångarna begränsade. De 9.000 soldaterna är inte nog för att rå på islamiströrelsen al-Shabaab som tagit över stora delar av landet.
På konferensen i Mogadishu lovar de somaliska politikerna att de före 20 augusti nästa år ska ha reformerat parlamentet och andra institutioner, skrivit en författning och hållit val.
Det har dock varit målet sedan 2004, då övergångsregeringen bildades. Ännu har inget hänt.
Biståndsminister Gunilla Carlsson tycker att stödet till övergångsmyndigheterna bör fortsätta trots de omfattande bristerna och avsaknaden av resultat.
– Nu finns en möjlighet här, givet att situationen på marken eventuellt börjar förändras, säger hon till TT.
Hon tycker att den nyligen utsedda premiärministern har gett nytt hopp. Att det råder en enorm krigströtthet hos befolkningen bidrar också till tron på att förändring är möjlig.
– Det finns ingen förståelse hos befolkningen för den radikalisering som man har sett. Man vill ha fred, man vill ha säkerhet, man vill ha frihet och man vill börja utveckla landet.
Men hon är väl medveten om bristerna.
– Jag säger inte att det här kommer att lyckas. Men det är den enda möjligheten vi har just nu.
Att dra in stödet till parlamentarikerna är inte heller aktuellt men hon anser att ersättningar är alldeles för höga och kallar dem ”löjeväckande”.
Sverige fortsätter att ge bistånd genom svenska och internationella organisationer. Mycket stöd går via svenska enskilda organisationer till lokala aktörer i regionerna Somaliland och Puntland. Regionerna har visst självstyre och där har positiva förändringar också skett.