Ända till för ett år sedan låg den ekonomiska tillväxten i Lettland på runt 10 procent om året, siffror som de flesta andra EU-länder bara kunde drömma om. Nu är bilden den omvända. Krisen har drabbat Lettland med förödande kraft och de ekonomiska pilarna pekar brant nedåt.

Den ekonomiska krisen blev också en avgörande faktor när den förra regeringen tvingades avgå i förra månaden.

Nu är en ny och bredare koalition redo att ta över. På torsdagen utsågs 37-årige Valdis Dombrovskis av parlamentet till ny premiärminister och regeringschef för en mitten-höger-koalition med fem partier.

– Läget är problematiskt, konstaterar Dombrovskis när vi träffas i ett mötesrum i parlamentet i Riga.

Redan den förra regeringen drog åt svångremmen genom att höja skatter och sänka den statliga lönebudgeten. Sedan dess har läget skärpts ännu mer.

– Den nya regeringens första och viktigaste uppgift är en tillläggsbudget med ytterligare besparingar, säger Dombrovskis.

Bland annat ska statens lönebudget bantas med 20 procent, utöver de 15 procent som den förra regeringen beslutade om.

Lettland fick i slutet av förra året ett lån på 7,5 miljarder euro (över 80 miljarder kronor) från Internationella valutafonden, EU, Sverige och andra nordiska länder. Motkravet var att Lettland i år ska klara ett budgetunderskott på högst 5 procent.

I den budget som den förra regeringen lade utgick man från att den lettiska ekonomin i år ska krympa med 5 procent. Nu räknar man i stället med ett minus på 12 procent, och det kan bli värre. Det är därför som Dombrovskis planerar nya sparåtgärder. Den blivande premiärministern gör plötsligt en paus i intervjun för att gå ut och föra samtal med sina koalitionspartner om några sista justeringar i budgeten.

– Om Lettland inte får fortsatta utbetalningar av internationella lån kommer landet att vara bank­rutt i juni, säger Dombrovskis när han kommer tillbaka.

Letternas missnöje med nedskärningarna var en av orsakerna till att den förra regeringen avgick. I januari följdes ett protestmöte av de värsta upploppen som Lettland upplevt sedan självständigheten. Kommer väljarna att acceptera nya svångremmar?

– Det blir en avvägning av hur mycket vi kan skära ned utan att få social oro. Och det blir en punkt att diskutera med de internationella långivarna, menar Dombrovskis.

På frågan vem som bär skulden och hur krisen kunde bli så djup radar Dombrovskis upp en mängd faktorer.

– Tidigare regeringar har inte gjort vad de borde. Trots tillväxtsiffror på 10 procent har man accepterat budgetunderskott. Man har inte vidtagit åtgärder för att dämpa inflationen, och man gjorde inte tillräckligt för att stävja den snabba kredittillväxten.

En stor del av de generösa krediterna står svenska banker för.

– De svenska bankerna har arbetat inom gällande regler. Men de är en del av problemet, säger han.

Mitt i blåsten försvarar Lettland den fasta växelkursen.

– En devalvering skulle leda till en dominoeffekt. De andra baltiska länderna skulle också devalvera om Lettland gjorde det. Och eftersom 85 procent av lånen är i euro och inte i den egna valutan skulle många få akuta problem att betala tillbaka. Och det skulle förvärra bekymren för de svenska bankerna och leda till problem för Sverige, menar den blivande premiärmininstern.

Dombrovskis har tidigare varit finansminister och han har arbetat för den lettiska centralbanken. Hans bakgrund var också en orsak till att Dombrovskis fick uppdraget att bilda regering. Hur ser han på det nya jobbet? Som en utmaning?

– I läget som råder är utmaning ett för svagt ord. Alldeles för svagt, svarar han.