"Till försäljning: Belgien, ett kungadöme i tre delar & ingår gratis: kungen och hans hov (kostnader inte inkluderade)."
Så löd en ironisk annons på internetsajten Ebay i helgen. Annonsen hade lagts ut av en belgisk journalist som ville uppmärksamma krisen i den belgiska politiken.
I annonsen påpekas att det är en andrahandsförsäljning och att köparen tvingas ta över en statsskuld på 220 miljarder euro. Totalt visade 26 köpare intresse, högsta bud låg på 10 miljoner euro, drygt 90 miljoner kronor.
Nu har annonsen tagits bort. Men den belgiska politiska krisen är fortfarande ett faktum.
Striden gäller framför allt hur stor självständighet regionerna i landet ska ha, och i takt med att politikerna visat sig oförmögna att komma överens har ivrarna för en uppsplittring av landet, där 60 procent bor i nederländsktalande Flandern och resten i fransktalande Vallonien, vunnit stöd.
En opinionsundersökning visar att två tredjedelar av flamländarna tror att landet kommer att delas upp förr eller senare och att hälften stöder den utvecklingen.
Vallonerna, vars ekonomiska förhållanden är sämre, är mindre begeistrade. De senaste veckorna har flera belgiska flaggor än vanligt synts i fönstren i huvudstaden Bryssel där huvuddelen av befolkningen är fransktalande, och en flaggförsäljare berättar om stigande omsättning.
Men att tanken inte är helt främmande visade sig i slutet av förra året när tevekanalen RTBF lurade en stor del av befolkningen i ett program där Flandern förklarade sig självständigt och bilder på en flyende kungafamilj kablades ut.
"Om Belgien inte redan existerade, skulle någon i dag göra sig besväret att uppfinna det?" frågar sig the Economist i en artikel och menar att tiden är ute för landet, som bildades 1830.
Regeringskrisen i Belgien är nu inne på sin 103:e dag. Yves Leterme, flamländsk kristdemokrat som fick flest röster i valet, gick till val på att genomföra en genomgripande statsreform som ökar regionerans självständighet.
Kampanjen gick hem hos flamländare som tycker att de betalar för mycket till det vallonska välfärdssystemet där arbetslösheten är högre.
När Leterme skulle förhandla om en koalitionsregering tog det dock snart stopp. Hans kristdemokratiska fransktalande systerparti var inte alls förtjust i Letermes idéer om en statsreform.
Leterme anklagades för att ha skött kontakterna med sina fransktalande potentiella koalitionspartner klumpigt och fick stiga åt sidan.
Sedan dess har klubban gått över till den flamländske kristdemokraten Herman Van Rompuy. Han är en erfaren förhandlare och enligt Carl Devos, statsvetare vid universitetet i Gent, är en lösning är i sikte.
- Vi är bara några veckor från en ny regering, säger han.
Carl Devos anser att ett splittrat Belgien bara finns i teorin. Samtidigt medger han att den nuvarande krisen ökat klyftan mellan belgarna.
- Men jag tror inte att den här krisen kommer att kommas ihåg som början på slutet för Belgien, säger han.
Enligt Carl Devos kommer de flamländska kristdemokraterna att minska sina ambitioner att reformera staten.