Turkiets regerande parti AKP förbjuds inte och både landets president Abdullah Gül och premiärminister Tayyip Erdogan kan sitta kvar. Det beslöt på onsdagen Turkiets författningsdomstol med minsta möjliga marginal.
För en fällande dom hade det krävts sju av elva domarröster. Men endast sex ledamöter ville förbjuda AKP, medan fem motsatte sig en så drastisk åtgärd.
Utslaget, som kom efter tre dygns intensiva överläggningar, innebär att Turkiet undgår att kastas in i politiskt kaos - denna gång. Åklagaren hade beskyllt partiet för att försöka islamisera det formellt sekulära Turkiet.
AKP:s ledare har hela tiden avvisat anklagelserna, och i stället betonat sin reformvänliga och pro-europeiska inriktning.
I stället för att helt gå på åklagarens yrkanden, totalt partiförbud och politisk bannlysning av 71 medlemmar, valde författningsdomstolen ett mildare straff: "en allvarlig varning" i form av att AKP berövas hälften av sitt statliga partistöd. Det är oklart hur hårt denna ekonomiska sanktion drabbar AKP, som har ett massivt stöd från det turkiska näringslivet.
Åtalet mot landets populäraste parti, som i parlamentsvalet 2007 fick 47 procent av rösterna, har betraktats som ödesdigert för Turkiet. De elva domarna har uppenbarligen känt av denna politiska laddning.
När chefsåklagaren Abdurrahman Yalçınkaya lämnade in sitt åtal den 14 mars trodde de flesta bedömare att AKP skulle förbjudas och dess ledare bli politiskt bannlysta. Men under de senaste månaderna har stämningen svängt: allt fler började tro på en friande dom.
Särskilt efter att domstolens egen "rapportör", Osman Can, för två veckor sedan lämnade sin utredning där han rekommenderade att AKP inte förbjuds, med motiveringen att partiet inte kan anses vara "ett centrum för antisekulära aktiviteter", som det beskyllts för av åklagaren.
Inför domslutet har politiska ledare i alla läger diskuterat tänkbara handlingsvägar - beroende på vad utslaget skulle bli. Abdullah Gül och Recep Tayyip Erdogan - de två som grundade partiet 2001 - möttes i söndags i Ankara för att i avskildhet dryfta sitt kommande agerande. Bland annat diskuterades att bilda ett nytt parti efter AKP, det nya partiets program.
Nu kan de - till vidare - lägga dessa planer till handlingarna. Men även om AKP kan regera vidare har inga av de rådande konflikterna inom Turkiets härskande elit blivit lösta.
Det mest grundläggande är att den yttersta makten i Turkiet fortfarande inte är demokratisk, utan att det ständigt finns en skugglik maktstruktur i bakgrunden. Den består av höga militärer och domare och brukar kallas för "den djupa staten".
"Det värsta scenariot blev inte verklighet, men det här åtalalet skulle aldrig ha fått komma till", sade Turkiets ledande författningsexpert Ergun Özbudun vid
Bilkentuniversitetet i Ankara till CNN omedelbart efter att domstolsutslaget blev känt.
Ergun Özbuduns argument är att själva åtalet är olagligt, eftersom inget parti kan förbjudas av en domstol med mindre än att det förespråkar våld. Özbudun leder själv en expertgrupp som skriver ett förslag till en ny demokratisk författning, som ska ersätta den rådande auktoritära konstitutionen, som infördes efter en militärkupp 1980.
Även EU har uttalat skarp kritik mot åtalet och från omvärlden möttes onsdagens utslaget med lättnad. Sveriges utrikesminister Carl Bildt uttalande sin tillfredsställelse över att "försöken att göra vad som var en till juridik förklädd kupp mot den valda regeringen i Turkiet tillbakavisats i dag. Därmed finns åter förutsättningarna för en tydlig reformprocess i Turkiet. Det är min förhoppning att regeringen Erdogan nu skall accelerera den nödvändiga demokratiska reformprocessen i landet".