– Det verkar som att de inte ens kommer att få besöka kärnanläggningarna, och de flesta bedömarna drar slutsatsen att inspektionen inte betyder någonting, säger han.
Inspektionen är en standardprocedur från IAEA, som enligt icke-spridningsavtalet har rätt att göra regelbundna kontroller. Iran har å sin sida rätt att välja var och hur det ska gå till, och John Rydqvist tror inte att något nytt kommer hittas.
Däremot säger han att spänningarna i regionen håller på att leda till en punkt där något måste hända.
– Väldigt många komplicerade och aktuella frågor som gör situationen mer svårbedömd nu än för ett år sedan. Risken för storkrig kanske inte har ökat, men för många aktörer närmar sig lägen där de måste ta ett beslut. Min bedömning är att chansen för att något händer är större nu.
Iran skickade i förra veckan in krigsfartyg i Medelhavet och Israel hotar med att bomba iranska kärnkraftsanläggningar. Enligt FOI:s bedömning har Israel kapacitet att flyga in över Iran och bomba de kärnanläggningar som ligger grundast, däremot ligger de djupast nedgrävda anläggningarna och Irans förråd i bergrum utom Israels räckhåll.
– Israel har tydligt sagt att man inte kan acceptera Irans möjlighet att bli en kärnvapenmakt. De står inför ett beslut som kanske inte nödvändigtvis blir en attack, men kanske ett dolt krig med sabotage och mord, säger John Rydqvist.
Situationen i Syrien kan också ge Israel luft under vingarna i sina försök att minska Irans inflytande i regionen. Syriens regim är nära allierad med Iran, men vacklar under det folkuppror som rasar i landet.
Även Saudiarabien är en viktig aktör i området, med främsta mål att se till att begränsa Irans inflytande i Irak. Några utvecklade relationer mellan länderna finns inte.
– Ett missförstånd och småtjafs skulle kunna göra att situationen eskalerar, och då finns det ingen röd telefonlinje mellan länderna som man kan ringa och reda ut det.
Västvärlden med USA i spetsen vill till varje pris undvika att regionen destabiliseras genom ett krig. De sanktioner som införts mot Irans ekonomi skulle vid ett krig kunna bli verkningslösa, vilket i söndags föranledde USA:s försvarschef Martin Dempsey att mana till lugn.
– Jag har inte hört honom uttrycka sig så tydligt tidigare, att försvarschefen gör det nu är ett tecken på att han är mer oroad än tidigare, säger Rydqvist.
– Västvärlden vill ge sanktionerna tid att verka. Irans ekonomi är katastrofal och folk har det svårt på marken. Nu kommer parlamentsval och nästa år presidentval, och väst hoppas på att ett folkligt tryck kan ge en mer moderat president och en administration som kan gå med på att begränsa kärnkraftsprogrammet.
EU inför från 1 juli ett oljeembargo mot Iran, och Iran har svarat med att stoppa exporten av råolja. Det påverkar Japan och Sydkorea hårdast, båda länderna importerar runt nio procent av all sin olja från Iran. Oljepriserna riskerar att gå upp i sommar.
Iran i veckan skickade för en vecka sedan ett brev till EU:s utrikeschef Catherine Ashton, där man uttrycker sin vilja att återuppta samtalen kring kärnkraftsprogrammet. De samtalen har legat nere i över ett år och John Rydqvist ser det som osannolikt att ett återupptagande skulle förändra läget drastiskt.
– Jag tror att samtal behövs, men har samtidigt ganska begränsat hopp om att de ska leda någon vart. Förtroendet mellan parterna är så oerhört lågt och alla samtal kommer ses som ett schackspel där det snarare gäller att vinna än att lösa problemet.