Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Internationell jurist: Stortinget har kapat Nobels fredspris

Det är fel att ge fredspriset till Liu Xiaobo. Det säger en av fredsprisets mest ihärdiga kritiker, Fredrik Heffermehl, internationell jurist. Och andra juridiska experter, DN.se talat med, menar att norska Nobelkommittén kan ha gjort fel i sin tolkning av Alfred Nobels testamente, en sak som också ska prövas i Stockholms förvaltningsdomstol.

Läs Fredrik Heffermehls anmälan till domstolen

Läs Fredrik Heffermehls anmälan till domstolen

– Med all respekt för Liu Xiaobo är detta ännu ett exempel på att det inte är Nobels fredspris som delas ut, utan norska stortingets fredspris, säger Fredrik Heffermehl i en första kommentar till DN.se.

Kritik mot Nobelpriset är återkommande. I år sågade till exempel Vatikanen medicinpriset till Robert Edwards, då hans utvecklade metod för provrörsbefruktning oftast leder till att mängder befruktade mänskliga embryon förstörs. De flesta är också eniga om att det skulle varit bättre om författare som Graham Greene och August Strindberg en gång hade fått Nobelpriset i litteratur i stället för litteraturpristagare som Verner von Heidenstam och Winston Churchill.

Men när det gäller kritiken mot fredspriset är det inte fråga om ”fel låt vann”, utan om det går att spåra fredliga tongångar hos de pristagare som utses. Inte heller handlar det om kritik mot enskilda pristagare som Yassir Arafat 1994 och Barack Obama 2009, utan mer om norska Nobelkommittén genomgående vantolkar Alfred Nobels testamente samt skänker bort ära och arv till personer eller organisationer utan verksamhet i ämnet.

Ta till exempel pristtagaren Moder Teresa, hon var säkert en god samarit 1979. Men hur mycket ”fredsförfäktare” är hon? Hur mycket har hon gjort i Calcuttas fattigkvarter för att ”bekämpa krig”? Och hur mycket kunde hon göra på sitt sjukhus för att skapa ”en nationell ordning baserad på lag för att avskaffa de militära styrkorna”? Frågorna har bäring i de villkor som Nobel ställer upp i sitt testamente.

Fredrik Heffermehl, själv norrman, har anmält Nobelstiftelsens och den norska Nobelkommitténs arbete till förvaltningsdomstolen i Stockholm, där fallet snart legat utan avgörande i två år. Han anser att den norska Nobelkommitténs handlande är olagligt, att den tystar ner debatten, att den vantolkar historien och på så sätt skapat sitt eget pris – skilt från Alfred Nobels sista vilja.

Och enligt vad DN.se erfar från jurister från båda sidor av kölen, så ger såväl norsk som svensk arvslagstiftning Heffermehl rätt på vissa punkter. Visserligen ger lagen, se faktaruta från ärvdabalken 11:1 här intill, en möjlighet till att tolka testamentatorns vilja, men det går därför inte att rita upp en egen tolkning utanför pappret.

– Kärnan i en tolkning av ett testamente handlar inte om ett ordklyveri, utan om hur Nobels kriterier som ”fredsförfäktare”, ”nedrustning” och ”avskaffande av militär styrka” ska tolkas i dag. Ett samhälle ska byggas på lag, lagen måste ju också omfatta Nobels testamente, säger Fredrik Heffermehl, som själv är medlem av 1910 års Nobelprisade fredsorganisation. International Peace Bureau, IPB.

I en internationellt uppmärksammad bok, ”The Nobel peace prize – what Nobel really wanted”, går Fredrik Heffermehl igenom historiska dokument och tidigare dagböcker från norska Nobelkommitténs arbete. I boken hävdar han att närmare hälften av pristagarna sedan 1945 inte ens borde ha varit aktuella som kandidater.

– Norska nobelkommittén måste enligt lag ha kompetens för att dela ut priset. Det var också det som Nobel förväntade sig när han i slutet av 1800-talet gav stortinget detta uppdrag. Då var också fredstankarna framträdande i de europeiska parlamenten och i synnerhet i Norge. I dag dominerar försvarsvänner och Natoivrare totalt kommittén, personer utan fredspolitisk kompetens. Detta bryter också mot lagen och stortingets åtagande mot Nobels vilja.

Än så länge har ingen politiker i vare sig stortinget eller norska Nobelkommitén velat debattera frågorna i boken menar Heffermehl. DN.se har tidigare intervjuat norska Nobelkommitténs direktör, Geir Lundestad, som hänvisat dels till tolkningsfrågan, och dels att kommitténs vida tolkning med inslag av kandidater från olika humanitära fält har varit i kraft under en lång tid, ända sedan början av 1900-talet, se länk.

Ingen av de jurister som DN.se har varit i kontakt med har tagit del av alla de historiska dokumenten, men menar ändå att Nobels testamente borde bedömas som andra testamenten och att det kan vara fråga om en alltför vidlyftig tolkning, som Nobelstiftelsen genom norska Nobelkommittén gör sig skyldig till.

Förvaltningsrätten i Stockholm ska under hösten avgöra om Nobelstiftelsen verkligen bryter mot lagen.

Tolkning av testamenten/ärvdabalken 11:1

Alfred Nobel fastslår flera villkor för den som ska få NobeIpriset, det handlar då om ord som "fredsförfäktare" och som samtidigt arbetar för nationell avrustning och nedrustning.

Testamentens tolkningar avhandlas i ärvdabalken 11:1. Med hjälp av den lagen ska alltså utredas vad som var testators faktiska vilja och vad testator avsett, vilket innebär att felskrivningar kan rättas till om man kan fastställa viljan. Man talar också en hypotetisk vilja, där menas vad testator antas ha velat under sådana förutsättningar som inte var medvetna för honom vid testamentets upprättande. Detta tillämpas särskilt i fall då testamentet tillämpas lång tid efter upprättande och även lång tid efter testators bortgång.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.