Samtidigt som CIA:s hemliga drönarbombningar inne på pakistanskt territorium ökar, så börjar också protesterna från den pakistanska civilbefolkningen göra sig hörd.
Bybor klagar över att målen för drönarbombningarna oftare varit civila och mer sällan militanta talibaner. Och de är upprörda över att familjemedlemmar dödats i onödan, att de fått hus och tillhörigheter förstörda och att de inte heller får rätt till de döda kropparna av anhöriga. De menar också att de inte har någonstans att vända sig, att de inte kan få rätt.
I en sällsynt genomförd intervju, här gjord av den Londonbaserade människorättsorganisationen Cageprisoners (ofta med ett islamiskt perspektiv), berättar en bybo om hur hans svåger dödades av en icke erkänd amerikansk drönarattack, genomförd i september.
Mannen, som intervjuas, presenterar sig som Bismillahir Rahmaanir Raheem Haider.
Vart ägde attacken rum?
– I distriktet Ahmadkheel, som är en del av Miranshah i norra Waziristan. Och min svåger Mohammed Asghar, som dödade, bodde vanligtvis i Peshawar där han försörjde sig som valutaväxlare, så han var bara på ett tillfälligt besök för att hälsa på släkt och vänner, säger Haider.
– Själva attacken skedde när på kvällen när han tillsammans med byns medlemmar satt och bad aftonbön (’Isha). Hela församlingen dog på en gång, säger Haider.
Fanns det några talibaner eller al-Qaida-medlemmar bland de döda?
– Människor i det här området är kända för sin gästfrihet. När det kommer en gäst långväga ifrån, samlas alla. Och det var bara fråga om lokalbefolkningen. Att inte komma till en sådan här samling när en gäst kommer på besök är otänkbart. Sammanlagt dog 31 människor, det är sällan någon undkommer en drönarattack, de är så kraftfulla.
Hur fick du reda på attacken?
– Människor som bevittnat katastrofen kom till oss för att berätta om hur lite som var kvar av döda. De sa att de inte ens kunde urskilja vilka kroppsorgan det var fråga om, också ben och armar var helt söndertrasade. De döda var oigenkännliga. När kroppen av min döde svåger kom i kista till oss, så fick vi inte se hans kropp, och vi fick bara ha kistan hos oss i en halvtimme innan begravningen.
Varför tror du att de här drönarattackerna sker?
– Vi vet helt enkelt inte. Vi vet inte heller om Pakistan gett USA ”en gratis licens” för att genomföra dessa attacker på vår mark. Hittills har cirka 1.400-1.600 civila personer dött av drönarattacker. Kanske finns som högst 11–12 militanta muslimer bland dessa, men många fler kvinnor och barn. De här attackerna är så vanliga att till och med min svåger, som bara var här på besök, blev ett offer.
– Och ingen verkar ta ansvar för dessa civila dödsfall, vart ska jag klaga. Jag vet ju inte ens vem eller vilka som gjort det. Jag är chockad över att USA kan komma att attackera Pakistan på detta sätt och vi har ju inte ens rätt att fråga USA om de dödsfall de orsakar.
– De civila i alla dessa regioner är mycket rädda. De kan inte längre arbeta som de vill. Många kan inte sova. Så fort de hör minsta ljud av ett flygplan, flyr de i panik från sina hem och byggnader försöker hitta en plats för trygghet. Hela samhället är i ett tillstånd av panik och jag kan bara inte med ord förklara för er hur outhärdlig dessa katastrofer är för oss, säger Haider.