Ipred-lagen

Ingen hade räknat med annat än en promenadseger när Hadopilagen, Frankrikes nya hårda antipiratlag, den 9 april lades fram för omröstning i nationalförsamlingen. Regeringspartiet UMP stod ju bakom den med sin solida parlamentsmajoritet. Och president Nicolas Sarkozy var starkt engagerad i frågan, liksom hans hustru, den storsäljande sångerskan Carla Bruni-Sarkozy.

UMP-ledamöterna var så säkra på sin sak att större delen av dem inte ens brytt sig om att masa sig till omröstningen. Det var ju mitt i påskveckan.
Men när rösterna räknats i den glest besatta kammaren kom chocken: oppositionspartiet Socialisterna hade vunnit omröstningen. Hadopilagen hade fallit med 21 röster mot 15.
UMP:s gruppledare Jean-Francois Copé beskyllde indignerad oppositionen för att ha kuppat bort lagen genom att låta ett gäng ledamöter "gömma sig bakom en pelare" och hoppa fram till omröstningen. Men han fick sina fiskar varma av en ursinnig Sarkozy.

Och när Hadopilagen på onsdagen på nytt kom upp för debatt i kammaren var det rättning i leden som gällde. Både Copè och Roger Karoutchi, ministern som ansvarar för relationer med parlamentet, hade skrivit till de deputerade för att mana dem att vara "utomordentligt närvarande" både den här veckan och nästa när debatten fortsätter i kammaren.
Och stämningen var laddad vid onsdagens debatt. Flera UMP-ledamöter som ogillar lagförslaget, bland annat Lionel Tardy, anklagade under dagen sin partigrupp för att ha vägrat dem talartid i diskussionen.

Även inom Socialistpartiet fanns frondörer. Den förre kulturministern Jack Lang bröt mot partilinjen och stödde Hadopilagen.
Hadopilagen bygger på en utredning från 2007 som leddes av Denis Olivennes, då chef för den stora bok- och musikhandelskedjan Fnac.
Lagen innebär att en helt ny myndighet inrättas för att spåra nätpirater och vaka över upphovsrätten på nätet. Den kallas Hadopi, "Haute Autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur Internet".
Lagen innebär att myndigheten griper in mot den som laddar ner eller fildelar upphovsrättsskyddat material enligt en "tredje gången gillt"-modell. Först skickar myndigheten en varning med e-post. Nästa steg blir en varning i rekommenderat brev. Och hjälper inte varningarna stängs "piraten" av från nätet i en period från två månader upp till ett år.

Vid första parlamentsbehandlingen bestämde ledamöterna att den som stängs av från nätet slipper betala abonnemangsavgiften till sin internetleverantör under avstängningen. Men det ändra man på i utskottsbehandlingen: nu blir det så att de avstängda måste fortsätta betala för abonnemanget fast de inte kan utnyttja det.
Annars blir det ju nätleverantören som drabbas av straffet, förklarade Michel Thiollière, senator från regeringspartiet UMP, för dagstidningen Le Figaro.
Utskottet drog också tillbaka planerna på en "amnesti" för dem som laddat ner innan lagen trädde i kraft.

Den som erbjuder gratis trådlöst Internet _ restauranger, barer, hotell, universitet _ blir ansvariga för den illegala nedladdning som sker hos dem. De kan slippa undan ansvaret genom att införa tekniska spärrar mot tillträde till upphovsrättsskyddat material.
Onsdagens debatt avbröts för att ge ledamöterna möjlighet att lyssna på presidentens presentation av sina planer för Paris framtid. Den återupptogs under kvällen.
Diskussionen fortsätter under nästa vecka. Omröstningen är planerad till 12 maj på eftermiddagen.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut