EU-länderna samlar sig för att trappa upp protester mot att brittiska ambassadanställda häktats i Iran. I London talar man redan om ett nytt iranskt gisslandrama. Krisen anses vara Carl Bildts första stora test som utrikesminister i EU:s ordförandeland.
Ett nytt iranskt gisslandrama. Så kommenterar medier i Storbritannien det faktum att nio lokalanställda på brittiska ambassaden i Teheran greps för en vecka sedan. Två av dem sitter nu häktade och ska åtalas för uppvigling under de stora demonstrationerna mot det officiella resultatet i presidentvalet den 12 juni.
De 27 EU-medlemmarna har redan kollektivt protesterat mot Irans förfarande genom att på fredagen besluta att kalla upp Irans ambassadörer till respektive utrikesdepartement för att läxa upp dem.
- Storbritannien har EU:s stöd i den uppkomna situationen. Vi kräver att Iran omedelbart släpper de frihetsberövade lokalanställda. Om så inte sker kommer EU att vidta ytterligare åtgärder, sade UD:s kabinettssekreterare Frank Belfrage efter mötet med Irans ambassadör i Stockholm.
Även utrikesminister Carl Bildt kommenterade dramat om än i mer allmänna ordalag:
- Europeiska unionen planerar att utvärdera situationen nästa vecka och avser att gradvis öka trycket på den iranska regimen.
Det var vid fredagsbönen i Teheran som det mäktiga Väktarrådets ledare ayatolla Ahmad Jannati anklagade Storbritannien för att planera en "sammetsrevolution" genom att anstifta kravaller i samband med valet.
- Vid dessa incidenter var Storbritanniens och andra ambassader närvarande och några personer greps. Det är oundvikligt att de nu ställs inför rätta sedan de erkänt, sade Jannati, ofta kallad "Krokodilen" för sin bistra uppsyn.
Nu vädjar Storbritannien till övriga EU-länder att man ska gå vidare i protesterna och exempelvis kalla hem alla EU-ambassadörer från Teheran och införa visatvång för iranska myndighetsrepresentanter.
Dock finns delade meningar inom EU om hur man ska hantera Iran. Exempelvis Tyskland och Italien har omfattande handel med och investeringar i Iran och vill för den skull inte göra sig ovänner med ayatollaregimen. Frankrikes president Nicolas Sarkozy, däremot, reagerade genast på ayatolla Jannatis yttrande med att hävda att "Frankrike har alltid velat skärpa sanktionerna mot Iran".
Här kan Sverige som ordförandeland i EU sedan den 1 juni tvingas bli pådrivande kraft. Brittiska tidningen The Times skriver att ordförandelandets ledande politiska personligheter, främst Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt, kan spela en avgörande roll för att få de 27 att dra i samma riktning.
"Irankrisen är definitivt Bildts första prövning", påpekar den inflytelserika tidningen.