Det är ett lackmustest på medmänsklighet att vilja hjälpa det palestinska folk som lever under ockupation och blockad. Men vissa aktörer, som de iranska revolutionsgardisterna, gör bäst i att inte lägga sig i den växande folkrörelsen.
Det kan inte vara ett sammanträffande att det iranska revolutionsgardet på söndagen, knappt en vecka innan årsdagen av den beryktade valdagen, väljer att rikta sitt fokus mot Palestina. Den 12 juni är den dag då den gröna rörelsen i Iran åter kommer att marschera ut på gatorna för att kräva sina rättigheter, frihet och demokrati. Trots de hårdaste av repressalier har rörelsen inte har krossats av den iranska regimen – än. För det är inte tortyr, avrättningar eller långa fängelsestraff som kan döda rörelsen, utan ett militärt anfall från utländska makter. Det är under trycket av vinande bombplan som den gröna rörelsen kommer att tvingas till tystnad.
Ett sådant krig rycker snabbt närmare om det iranska revolutionsgardet ger sig ut på Medelhavet för att ”eskortera” och ”skydda” hjälpsändningar till Gaza. Gardet lever sitt eget liv vid sidan av den statliga iranska armén och utgör i praktiken landets verkliga maktcentrum: militärmakt, underrättelsetjänst, propagandaapparat och, inte minst, kapitalistiskt megakonglomerat i ett. Längre från de gräsrotsrörelser som samlade Freedom Flotilla är svårt att komma. Gardet har ingenting där att göra.
Vad de iranska revolutionsgardisterna försöker göra är att ta över en folkrörelse och använda den för sina egna maktintressen. Det dryper av populismen från regimens uttalanden; mer cyniskt kan det inte bli. En sak ska dock inte glömmas: om den israeliska staten hade släppt igenom båtarna till Gaza i stället för att beställa en massaker på civila hjälparbetare hade regimen aldrig kunnat få detta guldläge att rikta bort fokus från de inhemska protesterna.
Svenska Ship to Gaza och internationella Free Gaza movement är en folkrörelse som sedan Israels blodiga anfall mot Gaza i december 2008 vuxit sig allt starkare i hela världen. De gör det västvärldens regeringar inte gör. De tar ansvar för sina medmänniskor i det blockerade Gaza och försöker, genom att lasta sina fartyg fulla med förnödenheter, bryta den blockad som nu har pågått i flera år. De riktar sig mot de regeringar i världen som säger sig slå vakt om demokrati, mänskliga rättigheter och folkräregeringar som samtidigt är medbrottslingar till den fortsatta blockaden och ockupationen av det palestinska folket.
Iran är inte en av dem. En gång i tiden, under Shahens tid, var även Iran medansvarig för Israels regionala övermakt. På den tiden tränades de notoriska iranska Savakagenterna av israeliska Mossad, för att tortera oppositionella. Men så är inte längre fallet. Allt sedan den iranska revolutionen 1979 har Iran haft en ömsesidig fiendskap med staten Israel.
Här är risken i stället ett öppet krig. Även om USA under lång tid har försökt hålla kopplet hårt om kamphunden Israel så skulle den israeliska ultrahögerregeringen med all sannolikhet se det iranska revolutionsgardets båtar som en krigsförklaring. Självklart vill Iran inte hamna i krig med Mellanösterns enda kärnvapensmakt, dessutom med världens enda supermakt i ryggen. Men den iranska regimen spelar just nu ett högt spel. Den har blivit så trängd av de egna inrikespolitiska händelserna, med miljontals människor som försöker resa sig mot diktaturen, att den ultrareaktionära regimens ogenomtänkta aktioner skulle kunna leda till att Iran hamnar i en situation man inte längre kan kontrollera.
En intervention av iranska revolutionsgardister i nuläget skulle således mer än stjälpa kampen för frihet för det palestinska folket. Den skulle inte bara splittra en stark folkrörelse som målmedvetet kommer att fortsätta att skicka båtar till Gaza tills blockaden är bruten; den skulle också kunna leda till ett krig som stryper all kamp som förs inne i Iran, av iranier, för frihet och demokrati – utöver alla andra offer det skulle kräva.
Ingen ska tvivla på vilka som måste stödjas i detta läge: de båda folken, det iranska och det palestinska, inbegripna i varsin kamp för rättvisa, frihet och demokrati. De israeliska kolonisatörerna och de iranska miljönärsmullorna, å andra sidan, gör tillsammans vad de kan för att förvandla regionen till ett helvete.
Detta är en debattartikel från Newsmill. Läs och kommentera här.