NEW YORK. .
Med provskjutningen av en långdistansmissil med räckvidd att nå Israel trappas konflikten med världssamfundet om landets påstådda kärnvapenprogram upp ytterligare.
Den iranska styrkedemonstrationen inleddes under en militärmanöver redan på söndagen med provskjutningar av kortdistansmissiler med räckvidd upp till 170 kilometer.
Testet av långdistansmissilen Shahab-3 – som kan ha en räckvidd kring 2.000 kilometer – är en provokation som kan utlösa nya farhågor i omvärlden om att Iran är på väg mot en kapacitet att skicka kärnvapenbärande missiler mot mål i Israel, delar av Europa samt militära USA-baser i Mellanöstern.
I ett redan spänt läge ökar de iranska missiltesterna risken för en konfrontation samtidigt som en officiell dialog ska inledas med USA för första gången sedan den islamiska revolutionen 1979. USA deltar i de samtal som ska hållas om Irans kärnenergiprogram i Genève på torsdag. Vid sidan av USA ska företrädare för Ryssland, Kina, Frankrike, Storbritannien och Tyskland finnas på plats.
Tidigare hopp om en konstruktiv dialog krympte redan i fredags när USA, Frankrike och Storbritannien vid G20-mötet i Pittsburgh i hotfulla ordalag varnade Iran för kraftfulla sanktioner. Iran anklagas för att återigen ha dolt information om landets kärnenergiprogram i och med avslöjandet av en ny hemlig underjordisk anläggning för anrikning av uran nära den heliga staden Qom.
I helgen har president Barack Obama gjort klart att USA vid torsdagens möte avser att kräva att Iran snabbt – ”inom några veckor” – öppnar anläggningen för inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA. Iran måste också villkorslöst ge FN-inspektörerna tillgång till all personal och alla dokument som är kopplade till landets kärnenergiprogram som regimen i Teheran hävdar endast har fredliga syften.
Men från USA:s sida sägs att den ännu inte färdigkonstruerade anläggningen i Qom är olämplig för civil anrikning av uran. Den planerade centrifugkapaciteten kan dock räcka för att ta fram höganrikat uran till ett kärnvapen per år.
USA ser nu en möjlighet att få med en mer samlad internationell opinion mot Irans påstådda kärnvapenplaner. Av de övriga permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd står Frankrike och Storbritannien stadigt vid USA:s sida. Även Ryssland och Kina har rört sig i samma riktning, vilket öppnar för möjligheten till hårda FN-sanktioner om Iran inte visar samarbetsvilja. En tidsgräns har satts till slutet av året.