Farhågorna om en nära förestående avrättning ökade när Ashtiani i ett inslag på iransk tv tidigare i augusti ”erkände” att hon begått äktenskapsbrott och att hon också skulle ha varit delaktig i mordet på sin make.

Enligt hennes nuvarande advokat, Houtan Kian, hade hon torterats i två dygn före inslaget, som spelades in i fängelset i Tabriz. Hon talade med svag, knappt hörbar röst.

– Min klient blev misshandlad och torterad innan hon gick med på att ställa upp framför kameran, sa Houtan Kian till den brittiska tidningen Guardian.

Bara en vecka tidigare hade Ashtiani i en intervju i Guardian – gjord via ombud – anklagat de iranska myndigheterna för att fabricera anklagelser mot henne.

– De ljuger. De är illa berörda av all internationell uppmärksamhet kring mitt fall och de försöker förvirra medierna för att kunna döda mig i hemlighet, sade Ashtiani.

Sakineh Mohammadi Ashtiani har suttit fängslad sedan 2006, då hon dömdes till 99 piskrapp och tio års fängelse för ett påstått ”olagligt” förhållande med två män i samband med mordet på hennes make.

Fakta i målet är snåriga. Mycket tyder på att Ashtiani befann sig i närheten när maken mördades. En av de närvarande männen greps och erkände mordet – men slapp att dödas enligt principen ”öga för öga, tand för tand” när Ashtianis barn benådade honom.

Ashtianis ”brott” bestod i att hon utan anledning hade befunnit sig ensam med två män som inte var hennes syskon eller nära släktingar.

Ashtiani piskades med 99 rapp inför ögonen på sin son. De två männen – som ju också begått otrohetsbrott – fick lindrigare spöstraff. Därmed skulle den rättsliga prövningen av både mord och otrohet vara avslutad.

Men då hände det oväntade. Fallet mot Ashtiani togs upp på nytt. Och nu gällde anklagelsen den grövsta formen av otrohetsbrott, där straffet är döden.

Mot sitt nekande dömdes Ashtiani till döden. Avgörande blev en klausul i lagen där en domare på egen hand, utan bevis, kan resonera sig fram till den misstänktes skuld.

Domen mot Ashtiani har fått stor internationell uppmärksamhet, inte minst på grund av det brutala straffet. Vid en stening grävs den dömde ned i en grop med bara huvudet över marken, varefter ”frivilliga” kastar sten tills offret dör.

I slutet av juli tvingades Ashtianis dåvarande advokat Muhammad Mostafaie att fly landet, anklagad för ”finanisella oegentligheter”. Allt tyder på att myndigheterna vill misskreditera Mostafaie som arbetat gratis för Ashtiani och sett till att hennes fall uppmärksammats.

Iran är känsligt för internationell kritik och det kan vara en anledning till att myndigheterna i tv-inslaget med Ashtiani försökte antyda att hon också skulle ha varit inblandad i mordet på sin make. Att hänga en person för mord ger mindre eko internationellt än att stena en kvinna till döds för påstådd otrohet.