BRYSSEL.
Den snabba ökningen av livsmedels- och bränslepriserna var tänkt att bli huvudämne vid midsommarhelgens EU-toppmöte. Men irländarnas nej till ett nytt EU-fördrag hänger som ett mörkt moln över ledarna när de anländer till Bryssel på torsdagen.
Det var vid mötet på torsdag och fredag som det var tänkt att detaljerna om hur Lissabonfördraget ska införas skulle diskuteras. Nu blir diskussionen en helt annan. Irland röstade fredagen den 13 juni nej till fördraget och nu pågår än en gång febrila funderingar om hur EU ska lösa sina institutionella bekymmer. Tanken med det nya fördraget var att göra det lättare att fatta i beslut i EU.
Till det kommer nya poster som president och utrikesminister. När ett liknande förslag röstades ned för tre år sedan av fransmännen och holländarna slutade EU-länderna tvärt processen med att godkänna fördraget och utlyste en tankepaus.
Men den här gången är det lilla Irland som röstat nej, och de flesta tycks eniga om att de länder som ännu inte har ratificerat fördraget, hittills har 18 gjort det, bör fortsätta med den processen. Den bakomliggande tanken tycks vara att i slutänden ha 26 medlemsländer som har godkänt fördraget mot ett, vilket sätter press på Irland.
Men för att det ska träda i kraft måste alla länder godkänna, och nu väntar EU-ledarna på att den irländske premiärministern kommer med förklaringar till att det blev ett nej och vilka eventuella tillägg som kan krävas för att det ska vändas till ett ja. Några lösningar väntas inte presenteras under midsommarhelgen. I stället tros beskedet bli att EU får sommaren på sig att tänka och att en närmare tidsplan för hur man ska gå framåt presenteras vid det informella toppmötet i oktober.
Förutom Lissabonfördraget väntas midsommarhelgens toppmöte bjuda på heta diskussioner om de höga livsmedels- och bränslepriserna. Protestvågorna har gått höga i Europa den senaste månaden, och på onsdagen nådde de Bryssel när lastbilschaufförer och bönder blockerade stora delar av trafiken. De protesterade mot de höga bensinpriserna och på att billigt kött från Brasilien strömmar in i Europa.
- Priset på mjölk är inte högt nog, brasilianskt kött med dålig kvalitet tas in i Belgien utan att ha kontrollerats, samtidigt som bränslepriserna hela tiden blir dyrare, säger syskonen Cindy och Benny Windey som driver en familjegård i byn Pecrot på gränsen mellan Flandern och Vallonien.
Tillsammans med ett tusental andra har de kört sin traktor till Jubelparken utanför EU-kvarteren för att protestera.
De tycker att det blir allt svårare att få ekonomin att gå ihop och efterlyser stöd från EU.
- Vi vill att man stoppar importen av kött från Latinamerika, drar tillbaks förslaget om att slopa mjölkkvoter och sänker skatten på bränsle, säger Cindy Windey.
Deras förhoppningar om att något ska hända är dock lågt ställda.
- Men vi hoppas att de ser oss och inser att bondeyrket är i fara.
Frågan är en het potatis i EU där skiljelinjerna mellan länderna är stora. Konflikten står mellan länder i syd som traditionellt är mer för protektionism och de i norr som vill se liberaliseringar av jordbruket och talar sig varma för frihandel.
Den franske presidenten har föreslagit en sänkning av momsen på bränsle men lär få mothugg från bland annat Sverige som tycker att priserna ska följa marknadsutvecklingen. Frankrike vill också stärka EU:s jordbrukspolitik och försäkra bönderna mot prissvängningar. Alla förslag som stöter på motstånd från bland annat Sverige och Storbritannien.