Geert Wilders har byggt sin karriär och sitt parti på sina åsikter om islam och invandring. Koranen ska förbjudas, invandring från muslimska länder stoppas och muslimska kvinnor med sjal betala extra skatt.

– De muslimer som redan bor i Nederländerna kan vara kvar så länge de följer lagen och delar våra värderingar. Det är en rättvis politik, följer du lagen är du välkommen, annars skickar vi hem dig, säger han när han valspurtar i ett gigantiskt shoppingområde i Rotterdam, en stad där hälften av invånarna har utländsk bakgrund och där Wilders har starkt stöd.

Men så många väljare pratar han inte med under sin hårt bevakade promenad. Efter morden på Pim Fortuyn, en föregångare till Wilders, och den islamkritiske filmaren Theo Van Gogh, är säkerheten rigorös. Fler journalister än väljare trängs med hans livvakter.

Och ska man tro de senaste opinionsmätningarna kommer han inte att bli det blonda bombnedslag i den nederländska politiken som mycket pekade på för några månader sedan. I februari stöddes hans Frihetsparti av drygt 17 procent av väljarna och var näst största parti. I fredags var stödet drygt 10 procent.

– Hela debatten har skiftat från migrations- och integrationsfrågor till ekonomi och där har Wilders ingen riktig profil. Men även med de här siffrorna skulle han fördubbla valresultatet från förra valet 2006, säger André Krouwel, professor i statsvetenskap på Vrije Universiteit i Amsterdam.

2006 fick han nio parlamentsplatser, i EU-valet i fjol blev partiet näst störst och i lokalvalen i mars blev det näst störst i Haag.

Märkligt nog har högerpopulisten Wilders en vänsterinfluerad ekonomisk politik. Han vill inte höja pensionsåldern, inte sänka arbetslöshetsersättningen, inte röra bidrag och inte slopa ränteavdrag för bostadslån. Han vill dra in pengar till statskassan genom att minska biståndet, sluta vara nettobetalare till EU och stoppa invandringen.

Hans reformmotstånd är raka motsatsen till den politik valrörelsens stora uppstickare förespråkar. Liberalkonservative Mark Rutte går som en raket i opinionsmätningarna och ser ut att bli nästa premiärminister. Han vill genomföra stora åtstramningar för att få ner landets budgetunderskott och hans beska medicin går förvånande nog hem hos väljarna. Han har också skärpt tonen i invandringsfrågor, för att hindra väljare att rösta på Wilders.

Valets förlorare ser ut att bli kristdemokraterna och Jan-Peter Balkenende, som varit premiärminister sedan 2002. Partiet kan ändå komma att vara med i en koalitionsregering efter valet, men Balkenende själv lär försvinna om valresultatet blir så risigt som det ser ut.

Av frågan som fick socialdemokraterna att brådstörtat lämna regeringen — den om nederländska soldater i Afghanistan — märks märkligt nog inte ett spår i debatten.