Islands statsminister vädjar till Storbritannien och Nederländerna att visa förståelse vad gäller återbetalningen av miljarder euro som Island står inför efter banken Icesaves konkurs.
I en artikel i brittiska Financial Times skriver Johanna Sigurdardottir att det finns ett ”gemensamt intresse hos alla tre nationer att Island kan uppfylla sin skyldighet att betala tillbaka skulderna”. Hon tillade att Island inte kommer att avskräckas från att lösa problem som står i vägen för en ”ekonomisk återuppbyggnad på hemmaplan och återuppbyggnad av tilliten utomlands”.
Men hon bad samtidigt ”människor från stora länder som Storbritannien och Nederländerna” att ha förståelse för den ”bestående effekt” som deras handlande kan få för små länder med stora problem.
Som reaktion på avtalet, den så kallade Icesave-lagen som garanterar återbetalning till Storbritannien och Nederländerna för kapital som förlorats på isländska bankkonton protesterade omkring 3.000 islänningar utanför Islands parlament i torsdags.
Island måste ta ett lån på drygt 40 miljarder svenska kronor för att kunna kompensera de 300.000 utländska bankkunder som förlorade sina pengar när nätbanken Icesave, ett dotterbolag till banken Landsbanki, gick i konkurs förra året. Island får 15 år på sig att betala tillbaka pengarna.
Men islänningarna, som redan drabbats hårt av finanskrisen, har svårt att förstå varför de ska tvingas betala pengar till utländska kunder för fel som begåtts av skrupelfria banker.
Demonstranterna krävde att Alltinget avvisar skuldavtalet och förslaget har kört fast i parlamentsutskottet. Både oppositionspartier och medlemmar i koalitionsregeringen kräver ändringar.
Dessutom hotar Nederländerna med att ett nej till avtalet kommer att leda till att Islands EU-ansökan blockeras. Och Internationella valutafonden som redan lånat Island miljarder, inte minst via övriga nordiska länder, har hotat stoppa löneutbetalningarna om politiker säger nej.