Runt 230.000 islänningar väntas ha röstat under lördagen för ett ja eller nej till den omstridda Icesavelagen. Lagen handlar om 36 miljarder kronor som Island är skyldigt Storbritannien och Nederländerna efter bankkrascherna 2008.
Opinionsmätningar har visat ett litet övertag för nejsidan — enligt de sista mätningarna före valdagen låg nejsidans ledning någonstans mellan 52 och 57 procent.
Ett ja skulle innebära att Island kan få IMF-lån och lättare bli medlem i EU, men nejsägarna vill inte att skattebetalare ska stå för räkningen.
– Det blir absolut ett nej, inte en chans att vi kommer att betala skulder för skurkarna som fortfarande vältrar sig i lyx, sade Kristjan Johansson, en 63-årig operasångare, till nyhetsbyrån Reuters innan han gick in vallokalen och avlade sin röst.
Island statsminister Johanna Sigurdardottir sade tidigare i veckan att ett nej i folkomröstningen skulle innebära att Island kommer att befinna sig i ”ekonomisk ovisshet, åtminstone de kommande ett till två åren”.
Statsvetaren Eirikur Bergmann vid Islands universitet tror på en nejseger.
– Folket är splittrat men nejröstarna är mer aktiva och kommer att i högre grad dyka upp i vallokalerna, sade han inför lördagens omröstning, och pekade på att nejsidans argument är enkla och lätta att förstå.