Nej! Vi betalar inte. Ett enat isländskt folk vägrar att ge ut miljarder till de brittiska och nederländska statskassorna.
När hälften av rösterna i lördagens folkomröstning räknats hade motståndarna till parlamentets Icesave-lag fått 93,6 procent. Bara 1,5 procent stödde lagen som innebär att landet ska ut med 3,9 miljarder euro i kompensation för det Nederländerna och Storbritannien betalat till 340.000 drabbade kunder i Icesave, den isländska internetbank som kollapsade i oktober 2008.
En timme innan vallokalerna stängde hade 54,5 procent av Islands 230 000 röstberättigade gått till valurnorna.
– Det här kommer inte som en överraskning, sade premiärminister Johanna Sigurdardottir, natten till söndagen. Själv ansåg hon att omröstningen var meningslös och deltog inte.
Men president Olafur Ragnar Grimsson, vars vägran att skriva under lagen när den röstats igenom i parlamentet ledde fram till omröstningen, sade att det varit viktigt att genomföra den.
– Jag anser att resultatet av den här omröstningen kan ses som ett starkt uttryck för den allmänna vilja, sade han.
Sigurdadottir deklarerade att regeringen sitter kvar och nu ska arbeta på att få en överenskommelse med britterna och holländarna.
Låneutbetalningar från bland andra Sverige och IMF hänger i luften i väntan på klarhet. Islands samtal med EU om att gå med i unionen och gå över till euro lär inte heller rulla på obehindrat så länge britter och nederländare inte är nöjda.
I ett uttalande sent på lördagen från det holländska finansdepartementet poängterades att resultatet av folkomröstningen var en intern angelägenhet för Island och att Nederländernas och Storbritanniens finansministrar var redo att återuppta samtalen med islänningarna.