"När FN nu uppmanar världens länder att skydda den libyska civilbefolkningen tycker vi det är viktigt att också Sverige är berett att bidra för att förhindra att det libyska flygvapnet attackerar sin egen befolkning", säger V:s utrikespolitiske talesperson Hans Linde, i ett pressmeddelande.

Det är bra att Sverige har ett "snävt mandat" för vad de svenska Gripenplanen får göra i Libyen, anser Vänsterpartiets ledare Lars Ohly.

– Vi gör det som vi klarar bäst och är mest lämpade för, säger Ohly apropå det svenska mandatet att upprätthålla flygförbudszonen, men inte attackera mål på marken.

Lars Ohly framhåller att det är mycket bra att riksdagen har givits möjligheten att påverka vad de svenska planen ska göra.

Han anser att det är självklart att Sverige ska delta i insatsen eftersom det finns ett FN-beslut och mandat i botten.

Socialdemokraterna drev igenom att Gripenplanen bara skulle användas till att upprätthålla flygförbudszonen, inte till att skydda civila genom attacker mot Khadaffis styrkor på marken. Partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin motiverar partilinjen med att det finns en risk för att de allierade ländernas flygattacker kan utvecklas till något som Sverige inte kan stå för.

– FN-resolutionen ger stöd för attacker mot mål som hotar civila. När pansarkolonner närmade sig Benghazi och Khadaffi talade om att "utrota kackerlackor" och om "massiv vedergällning", då var pansarkolonnerna ett omedelbart hot. Än så länge håller sig attackerna inom FN:s ram, men de tangerar gränsen för vad FN-mandatet accepterar.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson vill att Sverige ska vara en återhållande kraft om någon eller några länder vill göra en vidare tolkning av FN-mandatet, till exempel när det gäller vad som ryms i begreppet skydda civila.

– FN-resolutionen får inte tolkas för vitt, säger Eriksson.

Han ser inget konstigt i att svenska plan ska hålla sig till uppgiften att övervaka flygförbudszonen. Det är det de är mest lämpade för och amerikanska och franska plan har en annan beväpning än vad de svenska har, noterar han

– Olika länder gör olika insatser, det ska man inte dra för stora växlar på, säger Eriksson och framhåller att det viktiga är att Sverige står bakom resolutionen.

Men det gäller att Nato hanterar FN-mandatet försiktigt och inte tolkar det för brett, annars riskerar insatsen att ses som att väst tagit över från det folkliga upproret mot Khaddafi.

Inte heller de stora Nato-länderna Tyskland och Turkiet kommer att delta i flygattacker mot mål på marken.

Den tyske utrikesministern Guido Westerwelle har bland annat motiverat beslutet med att han inte vill utsätta tyska soldater för de risker som uppdraget innebär. Till skillnad mot Sverige har Finland och Österrike, som båda står utanför Nato, hittills inte signalerat något särskilt intresse för att delta.