Turkarna röstade på söndagen ja till regeringens paket med grundlagsändringar. Ett viktigt kliv närmare EU, menar de hoppfulla ja-sägarna. Ett tyst steg mot islamisering, befarar motståndarna.
En majoritet av turkarna, 58 procent, ställde sig på ja-sidan i söndagens folkomröstning och därmed kunde regeringspartiet AKP pusta ut. Frågan om grundlagen var ett viktigt test inför nästa års parlamentsval.
– 12 september kommer att gå till historien som en vändpunkt, sade landets premiärminister Recep Tayyip Erdogan, efter att ha presenterat valresultatet och tagit emot applåder.
– Förlorarna är kuppanhängare och de som motsätter sig förändring.
Att landet behöver en uppdaterad och framåtsträvande grundlag var de flesta överens om. Den nuvarande härstammar från åren efter militärkuppen 1980 och har länge kritiserats. Men regeringens förslag delade det politiskt splittrade Turkiet. På ena sidan stod regeringen som leds av moderata muslimer, på andra sidan alla de stora oppositionspartierna.
Under valkampanjen argumenterade AKP flitigt för att förändringarna är avgörande för demokratin och för ett framtida EU-medlemskap för Turkiet.
Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson välkomnade resultatet från Turkiet.
”Nu finns möjlighet för ökad demokratisering och större skydd för kurderna. Turkiet kan därmed ta ett rejält kliv närmare EU”, löd hennes skriftliga kommentar.
Valdeltagandet var högt, närmare 80 procent av de 50 miljoner röstberättigade turkarna gick till vallokalerna. Faktum kvarstår att 42 procent av de miljontals väljarna röstade nej – ett tecken på djupa sprickor i det politiska Turkiet.
– En författning som ratas av runt 40 procent av befolkningen är ett stort problem. Man kan inte avfärda dem som kuppanhängare, sade Riza Turmen, tidigare domare i Europadomstolen.
– Politiken kommer att polariseras ytterligare och hårdna. Det ledande partiet kommer att bli ännu mindre mottagligt för oppositionen, och oppositionen kommer att använda hårdare ord och ansatser för att försvaga regeringen, spådde Faruk Logoglu, tidigare ambassadör i Washington.
Oppositionen anklagar AKP för att planera en smygislamisering och för att försöka gripa makten över rättsväsendet. Nationalistpartiet MHP sade efter att resultatet tillkännagivits att Turkiet ”äntrar en mörk period full av risker och faror”.
I de instabila sydöstra delarna av landet drabbade säkerhetsstyrkor samman med kurdiska aktivister som uppmanade till bojkott av valet. Enligt nyhetsbyrån Anatolia greps runt 90 personer i sju olika städer och polisen fick använda tårgas för att skingra aktivister.
Att turkarna beslutade att rösta ja till regeringens förslag på grundlagsändringar syntes i praktiken redan på måndagen, när människorättsgrupper började samla in namnunderskrifter för att ställa tidigare kuppledare inför rätta. En av ändringarna gällde nämligen att åtalsfriheten för dem som deltog i militärkuppen 1980 upphävs. Den tidigare presidenten Kenan Evren, 93, är en av minst tre kuppledare som man nu hoppas kunna rannsaka.