– Rädd blev jag inte, men jag förstod att det betydde krig, berättar en av de polska hjältarna från Westerplatte.
Ignacy Skowron har hunnit bli 94 år, men minns fortfarande morgonen när andra världskriget började. Han hörde till den lilla styrka som bevakade Westerplatte, den långsmala halvö som ligger som en skyddsvall ut mot havet och vars spets når fram till inloppet mot Gdansk.
– Den sista augusti fick jag order om att bli chef för vakthus två. På morgonen gick jag upp för att kontrollera att allt var i ordning. Julian som stod vakt sade att det var alldeles lugnt. Jag bad att få låna hans kikare, tittade ut mot kanalen och såg hur Schleswig-Holstein öppnade eld mot Westerplatte, berättar Ignacy Skowron.
Samtidigt sprängde tyska infanterister porten till halvön och anföll också landvägen.
– Vi försvarade oss med det vi hade. Elden från pansarskeppet mejade ned alla träd på ön. Den första dagen hade vi tre döda och en sårad, minns Ignacy Skowron.
DN träffar honom när han tillsammans med andra krigsveteraner deltar i en ceremoni som innebär starten på bygget av ett krigsmuseum på Westerplatte.
I dag på 70-årsdagen av krigsutbrottet är Ignacy Skowron en av huvudpersonerna vid den minneshögtid där den polske presidenten Lech Kaczynski och preminärministern Donald Tusk deltar tillsammans med Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Rysslands premiärminister Vladimir Putin.
Ignacy Skowron är en av fyra Westerplatte-hjältar som ännu är i livet, på hans vänstra bröst sitter de finaste medaljer en polsk soldat kan få, så sent som 2006 befordrades han till kapten.
Försvararna av Westerplatte gjorde ett heroiskt motstånd mot övermakten. Pansarskeppet Schleswig-Holstein, som varit på gästbesök i Danzig (i dag Gdansk), hade haft soldater gömda ombord.
I anfallet mot Westerplatte deltog också SS-män från det nazistiska Danzig. Enligt uppgift stod 1.500 tyskar mot 220 polska soldater.
Westerplatte bombades också av tyskt flyg. Torsdagen den 7 september hissade Westerplatte-styrkan vit flagg efter en vecka utan sömn, varm mat och brist på dryck. 15 soldater hade mist livet.
Ignacy Skowron hamnade i fånglägret Stalag, men släpptes den 5 november 1940. Sedan arbetade han som järnvägare fram till pensionen 1975.
Historikern Mariusz Wojtowich-Podhorski har precis utkommit med en 700-sidig bok om slaget vid Westerplatte. Halvön fungerade dels som ammunitionsdepå för Polen, men var också en strategisk utpost vid inloppet till fristaden Danzig.
Versailles-fördraget efter det första världskriget hade givit Polen rätten till Westerplatte.
– Men man fick inte ha befästningar där och egentligen bara 88 soldater. Därför hade man under våren 1939 valt ut de allra bästa soldaterna från hela Polen för att bevaka Westerplatte, berättar den polske historikern.
Skottväxlingen vid Westerplatte var andra världskrigets första krigshandlingar. Samma morgon trängde tyska styrkor in i Polen från alla håll. Övermakten var förödande räknat i soldater, tanks och flyg. Polackerna bjöd ändå på ett oväntat hårt motstånd i hopp om att de allierade skulle komma till undsättning – England och Frankrike ingrep dock aldrig trots krigsförklaringen den 3 september.
Striderna pågick till den 5 oktober.
Såren är inte läkta. Ignacy Skowron säger att han kan inte glömma det som hände, han hade nära anhöriga som dödades och han har svårt att försonas med tyskarna.
– Jag kan prata med dem, men inte skaka hand. Jag är rädd att Merkel ska försöka, säger han när DN frågar.