Historien om familjen Hemler tog en tvärvändning i mitten av maj, som DN kunde berätta igår. Thomas Hemler, 46, var ute på jobbresa när hans moster hörde av sig och sa att en person som utgav sig för att vara hans bror hade ringt.
Tankarna snurrade runt och de senaste tre decennierna passerade revy.
När han samlat sig något ringde han darrhänt sin bror som hade lämnat ett svenskt telefonnummer till mostern.
– Jag hörde med detsamma att det var David, även om han hade en konstig europeisk brytning efter alla år. Men självklart ställde jag kontrollfrågor för att verkligen försäkra mig om att det var min försvunna bror, säger Thomas Hemler när vi möts på ett hotell i Massachusetts där han befinner sig tillfälligt på arbete.
– Vad hette vår sköldpadda och vem brukade vi spela tennis med efter skolan var frågor som kom upp, berättar han vidare.
Glädjen var enorm trots fullständig chock. Thomas Hemlers sista livstecken från sin tre år äldre bror var ett födelsedagskort från september 1984. Några veckor senare deserterade David Hemler från en flygbas i tyska Augsburg och flydde till Sverige. Sedan dess har han varit en av amerikanska flygvapnets tio mest eftersökta och har lyckats hålla sig gömd under påhittat namn.
– Mina föräldrar fick ett samtal från lokala polisen om att David hade anmälts försvunnen. Ingen från det militära hörde av sig. Vi trodde att han skulle komma hem men allteftersom tiden gick tynade hoppet.
Föräldrarna betalade privatdetektiver och fick senatorn John Heinz att engagera sig i fallet. Sommaren 1985 reste pappan till Tyskland för att leta efter sin son, men utan spår.
– De första fem åren ägnade vi all tid åt att hitta David men på 90-talet blev det som att vi gick in i något slags vänteläge och sedan slutade vi prata om honom. Jag övertygade mig själv att han hade begått självmord för jag visste ju hur mycket han vantrivdes inom flygvapnet.
Några månader efter David Hemlers försvinnande var det tänkt att även Thomas Hemler skulle rycka in i militären. Men försvinnandet påverkade hela familjen mycket negativt och han hade ingen som helst lust att gå samma öde till mötes som sin bror.
– Vi lyckades hitta en läkare som skrev ett intyg på att jag hade en dålig axel. Att jag mådde dåligt var inte en tillräcklig anledning, säger han men understryker att han inte fick ändrad åsikt om det amerikanska flygvapnet. Han är heller inte, till skillnad mot sin bror, kritisk till rekryteringsprocessen till militären eller amerikansk politik i allmänhet.
– Jag har levt hela mitt liv i USA och är patriot. David har fått ett annat perspektiv efter att ha levt utomlands så många år.
Thomas Hemler utbildade sig till kemiingenjör och bildade familj och flyttade till de södra delarna av New Jersey.
Jular och födelsedagar passerade och brodern förblev borta. Mamman gav dock aldrig upp tron på att sonen någon gång skulle komma tillbaka. Föräldrarna vill hålla låg profil men Thomas Hemler intygar att alla är fantastiskt glada att David är vid liv.
– Det är en välsignelse! En del kanske är förvånade att vi inte känner någon ilska över att han aldrig hörde av sig, att han struntade i sin familj. Men när en älskad person återuppstår från de döda finns inget annat än ren lycka.
Enligt svenska advokater är det inte troligt att David utlämnas till USA efter så lång tid och Thomas Hemler spår ingen påföljd för sin bror.
– Det känns knappast som att militären har ägnat tid åt hans fall och jag tror inte att de bryr sig idag, säger han och plockar sedan fram sin mobiltelefon och visar upp bilder på brodern och hans tre barn.
Det har gått en månad sedan det omvälvande telefonsamtalet och numera har de nästan daglig kontakt. En återförening är inplanerad men var och när vill Thomas Hemler inte berätta.
– Tänkt att jag plötsligt har flera syskonbarn och en svägerska! utbrister han glatt.