Rättegången mot Geert Wilders direktsänds i holländsk tv. Det hör inte till vanligheterna. Men så är inte heller Geert Wilders vilken åtalad som helst, utan ledare för landets tredje största parti, tilltänkt stödparti för landets nästa regering.

Han står åtalad på flera punkter för hets mot utomeuropeiska invandrare, särskilt muslimer och alldeles särskilt marockanska invandrare.

Åtalen bygger på Wilders anti-islamiska kortfilm ”Fitna” och på uttalanden där han bland annat jämfört Koranen med Hitlers ”Mein Kampf” och beskrivit Nederländernas muslimer som ”kolonisatörer” som vill göra landet till ”en provins i den islamiska superstaten”.

Åhörarna köade på första rättegångsdagen utanför domstolen

i Amsterdam, där demonstranter möttes av ett massivt och kravall-utrustat polisuppbåd.
Men rättegången hann knappt starta förrän Wilders advokat krävde domarbyte. Detta sedan domstolens ordförande syrligt kommenterat den åtalades besked att han inte ville yttra sig i domstolen med att det verkar som om Wilders vill undvika diskussion. Det borde han inte ha sagt, ansåg Wilders advokat.

Därefter ajournerades rättegången. På tisdagen ska domstolen ge besked om den ger Wilders rätt i att domaren visat sig partisk.

Inga vittnen kommer att höras i rätten. Åklagarens tre experter har lämnat skriftliga vittnesmål. Wilders själv ville från början kallaarton vittnen, bland dem den islamistiske extremist som 2004 mördade filmaren Theo Van Gogh, men fick till slut nöja sig med fyra vittnen som hörts i förväg.

Rättegången delar Nederländerna. Bland dem som är kritiska till åtalet mot Wilders finns inte bara hans anhängare utan även motståndare som tycker att hans åsikter bemöts bättre i debatt än i en rättssal.

Domen väntas i början av november. Om Geert Wilders fälls riskerar han maximalt två år i fängelse eller 7 600 euro i böter.