Från att oftast ha varit ett land som regeras av ett parti i taget kan vårens val leda till samarbete över partigränserna.
– Storbritannien måste vakna upp och inse att vi har ett flerpartisystem och att vi kommer att tvingas till koalitionsregeringar förr eller senare, säger Patrick Dunleavy, professor i statskunskap vid London School of Economics (LSE), till TT.
Det är ett land skakat av den ekonomiska krisen som väntas gå till valurnorna första veckan i maj. Lägg till skandalerna med parlamentsledamöternas omdiskuterade avdrag för högst privata utgifter; britternas förtroende för sina politiker är sargat. Men förra årets krismedvetande har vänts till en spirande optimism om framtiden. Många har också fått det bättre — och det har ökat förtroendet för den sittande Labourregeringen.
Trots det är det långt kvar till en valseger för premiärminister Gordon Brown. Enligt de senaste mätningarna har Labour stöd av cirka 30 procent av väljarna, mot 40 procent för konservativa Tories. Det tredje största partiet, Liberaldemokraterna, ligger på 20 procent.
Paul Whiteley, professor i statskunskap vid universitetet i Essex, som bland annat studerat väljarbeteenden, varnar för att tro för mycket på sådana siffror.
– Vi vet från våra undersökningar att många inte bestämt sig ännu, så opinionssiffrorna kommer att fortsätta att svänga.
Whiteley och hans kollegor undersöker nu i vilken mån väljarna redan blivit kontaktade av partierna. Det kan vara en fingervisning om hur valet kommer att gå.
– De konservativa är aktiva och har satsat mycket pengar på väljarkontakter. Labours gräsrötter är passiva, och det kommer att skada partiet.
Samtidigt har vinterns vallöften från Toryledaren David Cameron om hårda tag för att få ordning på ekonomin inte ökat förtroendet för partiet.
– Det ser ut som om många väljare blivit skrämda av det, särskilt väljare i den offentliga sektorn.
Hans kollega professor Dunleavy i London befarar dessutom att valdeltagandet sjunker, kanske ner mot 55 procent.
– Och vi som brukade se ner på USA för att de hade så lågt valdeltagande, säger han.
Till råga på allt ser det ut att bli en svag regering. Trots att Tories leder stort är det, på grund av det brittiska valsystemet, långt ifrån säkert att partiet får egen majoritet i parlamentet. Det kan leda till vad britterna kallar "hung parliament" — en oklar situation där ett regeringsparti tvingas söka stöd hos enskilda ledamöter eller hos ett annat parti. Senast det skedde var 1974.
Det är en lösning som 44 procent av väljarna är för, enligt en opinionsmätning publicerad i The Guardian nyligen.
Men Paul Whiteley tror att en minoritetsregering får problem med att införa ekonomiska åtstramningar.
– Det kommer att bli väldigt svårt att få till stånd överenskommelser över partilinjerna. Det kommer att bli positioneringar, säger han.
En sådan situation skulle snabbt leda till nyval, resonerar Whiteley.
Patrick Dunleavy däremot välkomnar snarare en sådan situation.
– Det kan vara en fördel om regeringen måste förlita sig på ett annat parti och därmed en majoritet av de brittiska väljarna.
Beräkningar som LSE gjort tyder på två tredjedelars sannolikhet att det blir en situation med en minoritetsregering och en tredjedels sannolikhet att Tories får egen majoritet. Sannolikheten att Labour kan sitta kvar ensamt anses vara noll.
– Jag tror att Tories och Labour måste ta till sig möjligheten att forma en koalition med Liberaldemokraterna. Alla andra europeiska länder leds av koalitionsregeringar, säger Dunleavy roat.