Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Jasidan leder knappt inför oviss omröstning i Colombia

Folkomröstningen på söndag avgör om det fredsavtal som Colombias president och ledaren för Farc-gerillan undertecknade tidigare i veckan ska gälla.
Folkomröstningen på söndag avgör om det fredsavtal som Colombias president och ledaren för Farc-gerillan undertecknade tidigare i veckan ska gälla. Foto: Reuters

Bogotá. Det kvittar att fredsavtalet redan är undertecknat av Colombias president och ledaren för Farc-gerillan. För att avtalet ska träda i kraft måste det godkännas vid en folkomröstning på söndag. Ännu är utgången osäker – jasidan leder knappt enligt opinionsmätningar.

Flera hundra meter utanför kongressbyggnaden vid Plaza Bolívar i huvudstaden Bogotá vittnar avspärrningarna om att freden ännu inte riktigt nått Colombia. Soldater med maskingevär bevakar besökarna, visiterar ryggsäckar och kontrollerar id-kort. För att komma in i kongressen måste man legitimera sig vid fyra kontroller innan man ens kommer till röntgenapparaten.

På sjätte våningen i senaten vittnar tio allvarliga män i korridoren om att konflikten fortsätter. Männen är livvakter som skyddar senatorn Iván Cepeda, 53, som lever under dödshot från paramilitärerna.

– De mördade min pappa. Detta är allvar, säger Iván Cepeda och rättar till glasögonen.

Han var 32 år när hans pappa sköts ned på gatan i Bogotá. Mordet var ett i raden av försök att tillintetgöra partiet. Det slutade inte förrän två presidentkandidater, 21 parlamentariker, 70 ledamöter i kommunfullmäktige och elva borgmästare hade mördats. Ytterligare 3.000 partimedlemmar mördades och betydligt fler tvingades gå i exil, bland annat i Sverige.

Foto: Federico Rios– Det colombianska samhället är sjukt. Vi har vant oss vid mord. Det är därför det är så svårt för många att inse att freden är inom räckhåll. Många tänker rösta nej till avtalet för att de vant sig vid krig. De har aldrig levt i fred, säger Iván Cepeda, senator för vänsterpartiet Polo Democrático.

Han menar att många av de osäkra väljarna tvivlar på om Farc-gerillan verkligen kommer att lägga ned vapnen. Förra gången en fred var nära använde gerillan vapenstilleståndet mellan 1999 och 2002 till att utöka sin makt på landsbygden och kom att kontrollera nästan en tredjedel av Colombias yta. Det finns också en rädsla för att Farc kommer att använda freden till att ta över mark som markägarna på landsbygden anser vara deras.

– Colombia är på många sätt ett feodalt samhälle och många markägare har tjänat på kriget. De vill inte att konflikten upphör. För när kriget är över måste de lämna tillbaka den stulna marken, säger senatorn.

Kampanjen för nejsidan leds av den före detta presidenten Álvaro Uribe som lät bomba Farc-lägren i mitten av 2000-talet och tog död på flera av gerillans främsta ledare. Uribe fick många att tro att det gick att vinna kriget genom att bomba bort motståndaren. Iván Cepeda menar att anledningen till att den före detta presidenten propagerar så hårt för ett nej beror på att kriget genererar röster till hans parti.

– Om det blir fred kommer han att bli historia. Det vet han. Därför eldar han på myterna och tvivlen om fredsavtalet.

Han menar att även vapenindustrin i landet tillhör de som inte vill ha fred.

– Det finns många som tjänat stora pengar på detta krig.

I andra änden av mångmiljonstaden Bogotá i bergskedjan Anderna ligger stadsdelen Santa Barbara där stadens välbeställda bor i inhägnade bostadshus. I en av lägenheterna bor 25-årige Carlos Florez. Han är aktiv i Álvaro Uribes parti och är ledamot i stadsdelsförvaltningen. Trots att han fortfarande studerar på universitetet har han råd att bo i en lyxig fyra tillsammans med sin två år äldre syster. Deras pappa är kapten i den colombianska armén och har fått flytt till USA efter dödshot från Farc.

Foto: Federico Rios”Som det är nu går gerillan fri. De kommer knappt att straffas”, säger Carlos Florez som kommer att rösta nej på söndag. Foto: Federico Rios

– Gerillan har splittrat vår familj. Vi träffar bara vår pappa en gång om året, säger Carlos Florez.

Han tycker att fredsavtalet ger gerillan för många eftergifter och hade hellre sett att armén fortsatt kriget.

– Som det är nu går gerillan fria. De kommer knappt att straffas, tycker han.

Carlos Florez är rädd för att gerillan kommer att använda pengarna från kokainproduktionen till att stärka sin makt på landsbygden och tycker inte om att fredsavtalet ger Farc möjlighet att ombilda sig till ett politiskt parti.

– Med pengar kan du göra vad som helst i Colombia. De kan köpa röster i framtida lokala val, säger han.

Foto: Federico RiosAndrea Ordoñez är rädd att Farc ska bli en politisk kraft och öppna upp för en demokratisering av politiken. ”Regeringen försöker sälja in freden som något vackert, men så är det inte. Många har inte en aning om vad som står i fredsavtalet”, säger hon. Foto: Federico Rios

I soffan vrider hans storasyster på sig. Hon arbetar på utbildningsdepartementet och känner sig förföljd på arbetsplatsen eftersom hon bestämt sig för att rösta nej till fredsavtalet.

– Regeringen försöker sälja in freden som något vackert, men så är det inte. Många har inte en aning om vad som står på fredsavtalets 279 sidor, säger Andrea Ordoñez.

Hon är rädd att Farc ska bli en politisk kraft och öppna upp för en demokratisering av politiken.

– Vi kan bli ett nytt Venezuela, säger hon.

Colombia är på sjätte plats på listan över de 200 länder där inkomstskillnaderna är som störst, enligt Världsbanken. 0,06 procent av markägarna äger över 50 procent av marken och skillnaden mellan stad och landsbygd är avgrundsdjup.

I grova drag styr en minoritet av rik jordägarelit över fattiga bönder. Farc-gerillan ville förändra den verkligheten, men gick vilse och ägnade sig i stället åt kidnappningar, mord och kokainhandel. Att de nu väntas bli ett politiskt parti skrämmer många.

– Farc kidnappade vår morbror. Jag vill inte se att de får in representanter i kongressen, säger Andrea Ordoñez.

Om du är vit, rik och bor i Bogotá är det lätt att rösta nej. Men för oss andra som bor där gerillan härjar är det ett helsike.

Hon sneglar mot ett porträtt av den före detta president, Laureano Gómez, som anses vara den konservativa politikens fader i Colombia. Det var han som ledde landet in i den politiska krisen i början på 1950-talet, efter att vänsterns ledare blivit skjuten eftersom han ansågs kunna vinna presidentvalet.

– Folk kallar mig värdekonservativ. Det har jag inget emot. Jag står bakom den katolska kyrkan. Vad jag inte gillar är kommunister, säger hon.

De senaste veckorna har dagens konservativa ledare, Álvaro Uribe, rest landet runt och varnat för fredsavtalet. I landets största hamnstad, Buenaventura, hade han ett möte för några veckor sedan med universitetsstudenter och uppmanade dem att rösta nej till fredsavtalet. Efter hans tal fick en av studenterna mikrofonen och kritiserade Uribe för att han inte ville ha fred. ”Det är lätt för dig att rösta nej till freden. Du har dina livvakter och ditt hus i Bogotá. Så fort du pratat klart här tar du ditt flygplan och flyger hem. Men här står vi kvar som bor i våra träkåkar”, sade studenten.

Studenterna applåderade sin kursare och Uribe tappade fattningen. Videon från mötet blev en viral succé på sociala medier och det dröjde inte länge förrän den 25-åriga psykologistudenten mordhotades.

I dag lever han på hemlig ort och Dagens Nyheter träffar honom i ett gathörn i Bogotá.

Foto: Federico RiosLeonard Rentería tänker rösta ja till freds­avtalet, även om han tycker att Farc kommer billigt undan. ”Jag ser avtalet som en nyckel. Den öppnar dörren för oss”, säger han. Foto: Federico Rios

– Om du är vit, rik och bor i Bogotá är det lätt att rösta nej. Men för oss andra som bor där gerillan härjar är det ett helsike. Vi har längtat efter freden hela våra liv, säger Leonard Rentería.

Han tänker rösta ja till fredsavtalet, även om han också tycker att Farc kommer billigt undan.

– Jag ser detta fredsavtal som en nyckel. Den öppnar dörren för oss. Hur vi sedan väljer att gå vidare får vi bestämma senare, säger Leonard Rentería.

Foto i text: Federico Rios

Fakta. Finns en risk för ”Brexit”
  • Enligt det colombianska opinionsinstitutet Datexco kommer 55 procent av den röstberättigade befolkningen att rösta ja till fredsavtalet. 36,6 procent väntas rösta nej.
  • Men det finns också en så kallad Brexit-risk: att många bestämmer sig i sista sekund och röstar ned fredsavtalet som förhandlats fram under fyra år i Havanna.
  • Om det blir ett nej har Farc meddelat att de inte tänker omförhandla avtalet och kriget lär fortsätta.
Fakta. Avtalet

Fredsavtalet består av sex delar som tar upp böndernas rätt till mark, politiska rättigheter åt Farc, ersättning åt flyktingar och hur gerillan ska avväpnas.

Avtalet är också tydligt när det gäller att gerillan måste upphöra med att ta skatt av bönder som odlar kokablad som används för att framställa kokain. Farc står för Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia, vilket betyder Colombias revolutionära styrkor.

Läs mer. Fredsavtalet i Colombia
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.