Souveniraffären America Store ligger på huvudgatan i pittoreska Annapolis, drygt fem mil öster om huvudstaden Washington. Annapolis är mest känt som hemvist för USA:s sjökrigsskola, US Naval Academy. I affären saluförs lite av varje: attriraljer med stjärnbaneret och med flottans symboler samt en hel del krimskrams med krabbor på - vi är ju i Maryland, som är känt över hela USA för sina köttiga "blue crabs".
America Store säljer också minnessaker som nog kan betraktas som opatriotiska. Böcker med president George W Bushs felsägningar, klockor som på sekunden när räknar ned den tid presidenten har kvar vid makten, toalettpapper med Vita huset-tryck.
En av kunderna, Karen Crossen, som tillsammans med mor och syster gjort en dagsutflykt från Wilmington i Delaware, är tveksam till vissa delar av sortimentet:
- Böckerna utmålar presidenten som en dummerjöns. Det hade kunnat göras med mer finess, tycker jag.
När jag sökte upp America Store var min utgångspunkt att man kan förutse åtminstone en händelse efter den 20 januari 2009, dagen då Bush lämnar över till USA:s nya president: marknaden för anti-Bush-prylar kommer att gå i stå.
Men Margaret Coe, distriktschef i Americakedjan som omfattar tio affärer, är inte så säker på det, visar det sig:
- Det som är direkt kopplat till Bushs sista dag i Vita huset kommer vi förstås att få plocka bort, säger hon och pekar på ett ställ med klistermärken som bär texten "01.20.09 - Bush's last day".
- Böckerna med hans "bloopers" (klavertramp) tror jag att vi kan fortsätta att sälja, fortsätter Margaret Coe, som poängterar att företaget inte gör någon skillnad på republikaner och demokrater.
Hon visar upp storsäljaren just nu - en nötknäppare i form av en Hillary Clinton-figur, där nöten knäcks mellan "Hillarys" lår.
Visst, affären säljer t-tröjor med såväl idol- som nidporträtt av amerikanska politiker. Men det är, i ärlighetens namn, svårt att hitta souvenirer med positiv ton mot Bush. Och det får väl sägas spegla opinionsläget i USA just nu.
Vem som än efterträder George W Bush, republikan eller demokrat, så kommer denna person att få ta över ämbetet efter en av de mest impopulära amerikanska presidenterna i modern tid. När detta skrivs är de inhemska sympatierna för Bush de lägsta som opinionsinstitutet Gallup uppmätt under sin sjuttioåriga verksamhet: bara 28 procent av de tillfrågade uppskattar presidentens insatser för USA, medan 67 procent förkastar hans gärning.
En annan ofta återgiven undersökning visar att 81 procent av det amerikanska folket tycker att deras land är inne på "fel spår" - vilket är den mest negativa responsen under de 25 år som frågan ställts.
De låga popularitetssiffrorna tillskrivs framför allt två saker: det dåliga tillståndet i den amerikans- ka ekonomin och Irakkriget. USA är farligt nära recession, botten har gått ur fastighetsmarknaden och bensinpriset skenar, liksom matpriserna. Irakkriget fortsätter trots att presidenten för drygt fem år sedan deklarerade "uppdraget slutfört". Kriget har kostat över fyra tusen amerikaner livet och invalidiserat närmare 30 000, samtidigt som det dränerar statsbudgeten: notan ligger på 1,8 miljarder kronor o m d a g e n.
På den globala arenan har USA under Bushs senare år fått allt svårare att utöva sitt internationella inflytande. Av "de villigas koalition" som med vapen i hand skulle bringa demokrati till Irak återstår bara spillror, samtidigt som USA har bundit 140 000 till 160 000 soldater i landet. USA:s allierade i Afghanistan är mycket nödbedda att bidra med stridande trupp - de amerikanska styrkorna får i stort sett på egen hand bekämpa de alltmer upproriska talibanerna. De hedervärda försöken från Vita huset att leda israeler och palestinier mot en hållbar fred har hittills inte lett någonvart.
Kommer den nye presidenten att kunna vända det amerikanska missmodet och omvärldens misstro? Jag ställer frågan till Steven Kull, chef för det Washingtonbaserade forskningsinstitutet Program on international policy attitudes.
- Det blir säkert en period av töväder när den nye presidenten tillträder. Oavsett vem som väljs innebär ju en ny person nya förhoppningar. Både de republikans- ka och de demokratiska kandidaterna har signalerat mer öppenhet mot omvärlden och deklararat att de är villiga att lyssna på världs- opinionens krav och önskningar i viktiga frågor. Jag tänker främst på kampen mot den globala uppvärmningen, där USA med största sannolikhet kommer att närma sig andra länder när Bush försvinner. Men också frågan om stängningen av Guantánamolägret och de hemliga CIA-fängelserna. I bästa fall kan USA visa att kampen mot terrorismen inte bara förs med vapen och restriktioner, utan att också genom att föregå med gott exempel i fråga om människorätten, säger Kull.
- Inrikespolitiskt handlar det mycket om ekonomin, men där har ju en nyvald president trots allt begränsat manöverutrymme. Republikanerna har signalerat fortsatt frihandel, medan demokraterna tycks vara inne på en mer protektionistisk väg. Kärnfrågan är trots allt Irak. Kan en John McCain vid presidentposten motivera det amerikanska folket till fortsatta uppoffringar? Kan den demokratiska kandidaten stå fast vid löftet om trupphemtagningar? Det är upplagt för svåra beslut som motståndaren noga kommer att väga mot vad som sagts under valkampanjandet.
När smekmånaden med omvärlden är över kommer ett läge att uppstå där den nya administrationen prövas på allvar, tror Steven Kull:
- Det kan handla om Iran eller om Nordkorea, men nyckelfrågan är densamma: Hur kommer USA att använda sitt gigantiska militära överläge - på egen hand eller tillsammans med andra?
Andra iakttagare menar att USA:s krympande roll på världsscenen inte har så mycket med president Bushs felsteg att göra. Mer med att omvärlden håller på att gå ifatt. Fareed Zakaria, kolumnist i nyhetsmagasinet Newsweek, har nyligen kommit ut med boken "The Post-American World" ("Den post- amerikanska världen"). Där driver han tesen att vi just nu bevittnar ett globalt maktskifte, det tredje i världshistorien. Det första skedde under det sextonde århundradet då västvärlden uppstod. Det and- ra inträffade i början av det tjugonde århundradet då USA:s supermaktsstatus grydde. Och det tredje pågår just nu, då regionala stormakter som EU, Kina, Indien och Brasilien naggar på den amerikanska dominansen.
"Militärt och politiskt lever vi fortfarande i en enpolig värld. Men på varje annat område - industriellt, finansiellt, socialt, kulturellt - håller maktbalansen på att rubbas, bort från amerikansk dominans", skriver Zakaria.
Hans slutsats är att förändringen nödvändigtvis inte behöver vara till skada för Amerika. Samtidigt tycker han sig se mindre av öppenhet och framtidstro i USA i dag än vad han mötte när han i början av 1980-talet flyttade hit från sitt hemland Indien.
Vilken är USA:s plats i en föränderlig omvärld? George W Bush har inte lyckats hitta den, om man får döma av amerikanernas betyg på hans tid vid makten.