Efter Afghanistan och Irak träder Jemen fram som den nya brännpunkten i USA:s kamp mot terrorn. Men USA måste agera försiktigt för att inte ge mer bränsle åt västfientliga stämningar i landet, som riskerar kollaps.
Massakern i Fort Hood i Texas i november. Försöket att spränga ett passagerarplan över Detroit på juldagen. I båda fallen ledde spåren till Jemen. Och i helgen stängde USA, Storbritannien och Frankrike sina ambassader i huvudstaden Sanaa till följd av ett akut terrorhot.
Ambassaderna öppnade åter på onsdagen, sedan flera al-Qaidamedlemmar dödats i en polisräd nära huvudstaden i måndags. Ytterligare tre greps på onsdagen.
Det råder inget tvivel om att radikal islamism med al-Qaidas varumärke är på frammarsch i Jemen. Det utfattiga klanriket söder om Saudiarabien har närmast optimala förutsättningar för extremism.
Över hälften av befolkningen är analfabeter. När Nord- och Sydjemen förenades 1990 återvände hundratusentals jemeniter från Saudiarabien, och en del tog med sig en mer radikal form av islam.
På senare år har al-Qaidas gudskrigare vandrat samma väg. Utdrivna ur Saudiarabien har de funnit tillflykt i Jemen, och där fått sällskap av ett antal exfångar från USA:s Guantanamoläger på Kuba.
Jemens mäktiga bergsmassiv skänker perfekta gömställen åt rebeller och centralmaktens kontroll är obefintlig. Stora delar av landet saknar både el- och vattennät och styrs av väpnade klaner.
Oljan, den viktigaste exportvaran, väntas ta slut inom tio år. Även vattenreserverna är på väg att sina, påskyndat av att stora mängder används till att bevattna fält med nationaldrogen kat.
Bedömare befarar att landet ska följa Somalia, på andra sidan Adenviken, ner i anarkins avgrund om inte utvecklingen kan vändas.
Efter juldagsterrorn över Detroit är USA:s president Obama piskad att agera i Jemen. Men USA:s militär är redan verksam i landet – en serie flygangrepp mot al-Qaidamål i december som krävde ett 60-tal människoliv antas ha utförts med amerikansk hjälp – och en upptrappning riskerar att spela al-Qaida i händerna.
– Risken är ökad fientlighet i Jemen mot både USA och Salih-regimen, säger Robert Burrowes, amerikansk författare och Jemenkännare, till Reuters.
USA:s strategi än så länge är i stället att öka det militära biståndet till president Ali Abdullah Salih – inte heller oproblematiskt, med tanke på att Salih tycks mest intresserad av att fortsätta klamra sig fast vid makten efter 30 år och proppa statsapparaten full med bröder, söner och brorsöner.
Hans regim utmanas inte bara av al-Qaida. I söder revolterar utbrytargrupper och i norr flammar ett shiamuslimskt uppror. Adbullah Faqih, statsvetare i Sanaa, skräder inte orden i en intervju med BBC.
– Landet är på väg åt helvete. Kriserna konvergerar med varandra.