Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Jihadismen är grunden för vår tids krig

Omar al-Shishani, en högt uppsatt ledare i IS, som ska ha dödats i Syrien av den USA-ledda koalitionen i mars i år.
Omar al-Shishani, en högt uppsatt ledare i IS, som ska ha dödats i Syrien av den USA-ledda koalitionen i mars i år. Foto: AP

Konflikter kopplade till jihadism står i dag för majoriteten av alla krigsdödsoffer, och krigen koncentreras alltmer till området kring Mellanöstern. Men bilden av terrorgruppen IS som unikt effektivt i sitt dödande stämmer inte.

Mer än hälften av världens direkta dödsoffer i krig skördas nu i konflikter med koppling till militant islamism, jihadism. Det visar en ny sammanställning, ensam i sitt slag, från de världsledande konfliktforskarna vid Uppsala universitet.

I de största väpnade konflikterna, de med mer än tusen döda om året, är andelen ännu större. Sedan 2006 har nästan alla dessa stora krig hört till jihadismkategorin.

Kategorin domineras av Syrienkriget, trots att terrororganisationen IS inte är största aktören där. Förklaringen är att forskarna delat in den syriska oppositionen mot regimen i endast tre delar: kurderna, IS och övriga rebeller, och inom den sistnämnda konstellationen finns flera islamistiska grupperingar.

– Vi har jämfört på samma sätt över tid, och förändringen är ganska kraftig, säger Isak Svensson, professor på Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala.

– Det beror på tre saker: Jihadismkonflikterna globaliseras, tidigare konflikter har bytt karaktär och när religion kommer in i en konflikt tenderar de att bli mer långvariga.

IS har på senare tid öppnat ”filialer” i länder som Libyen och Libanon. Samtidigt har tidigare fristående jihadister anslutit sig. Den mest kända är nigerianska Boko Haram, som i fjol deklarerade lojalitet med den kalifatbyggande terrorgruppen i Mellanöstern.

Foto: APÖver 200 flickor kidnappades av terrorrörelsen Boko Haram för två år sedan. Foto: AP

Flera rebellrörelser har bytt retorik från nationalistisk eller socialistisk till islamistisk. Exempel på det finns i Israel-Palestina-konflikten, i Tjetjenien och i Filippinerna.

Det är ett av skälen till att de jihadismkopplade konflikternas andel av dödsoffren ökat så kraftigt i statistiken. Ett annat är att dödstalen i andra konflikter minskat.

Jag tror att den övergripande trenden mot en fredligare värld fortsätter.

Ytterligare en konsekvens av jihadismens globalisering är att det totala antalet konflikter har ökat markant de allra senaste åren. Det är delvis mättekniskt, delvis reellt.

I fokus för rapporteringen om den våldsbejakande islamismen står Islamiska staten. Så har det varit alltsedan terrororganisationens spektakulära framryckning i Irak och Syrien för ett par år sedan.

– Man kan få intrycket att de är historiskt unikt välorganiserade och dödliga, men det är de inte, säger Erik Melander, som leder det program vid Uppsala universitet som sammanställer data om konflikter.

– Under deras värsta år hittills, som var 2015, dödade IS färre människor i 18 länder än bosnienserberna dödade i Bosnien 1995.

Även om jihadismen uppenbart har med islam att göra är det inte självklart att den förekommer överallt där den religionen dominerar. De länder som har störst respektive tredje störst muslimsk befolkning i världen, Indonesien och Indien, är ännu strängt taget fria från detta våldsamma uttryck för islamism.

Över huvud taget är det märkvärdigt frånvarande i Sydostasien, som hyser stora muslimska grupper. I början av 2000-talet trodde bedömare att den regionen skulle bli den islamistiska terrorismens andra front efter Mellanöstern. Men den tesen har kommit på skam.

– Ja, där är oväntat fredligt, konstaterar Isak Svensson.

– En viktig faktor är att man har tillåtit islamistiska partier att verka politiskt. Man har också fört fredsförhandlingar med viss framgång.

I exempelvis Indonesien har en moderat version av islamism stärkt sin ställning.

Svensson hissar dock varningsflagg för Filippinerna, där ett färskt fredsavtal med islamistiska rebeller som lovats viss autonomi lever farligt. Den hårdföra tillträdande presidenten Rodrigo Duterte vill nämligen i stället göra landet till en federation.

Foto: Noel Celis / AFPFilippinernas tillträdande president Rodrigo Duterte. Foto: Noel Celis

Besvikelse bland filippinska islamister skulle kunna leda till en våldsspiral som möjligen kan spilla över till Malaysia och Indonesien.

Den internationella rättsordningen utgår från suveräna stater, men det är länge sedan krig mellan stater var vanliga. Sedan andra världskriget har inbördeskrig efter hand blivit den ”normala” konfliktformen.

Men även dessa ändrar karaktär. Gränsen är knappast glasklar mellan väpnad konflikt och terrorism, eller ens kriminalitet. Det mexikanska knarkkriget kodas av forskarna som en väpnad konflikt eftersom man där lyckats hänföra en stor del av dödsoffren till strider mellan specifika kriminella grupper. Samtidigt har länder som El Salvador och Venezuela avsevärt högre mordsiffror än Mexiko.

I Latinamerika, tidigare skådeplats för blodiga gerillakrig, har numera Mexiko i princip bara sällskap av Colombia på konfliktkartan – och det colombianska gerillakriget är på god väg att avvecklas.

Studerar man hur konflikterna fördelats geografiskt över tid är det slående hur de flyttat sig in mot ”mitten”. I dag finns de flesta och största i ett band över den muslimska världen från Afghanistan och Pakistan över Mellanöstern till delar av Afrikas norra halva.

Större delen av Afrika söder om Sahara, som plågades av decennielånga befrielsekrig, är fredligt i dag, liksom Östasien.

Det senare är anmärkningsvärt inte bara på grund av frånvaron av jihadism, utan också mot bakgrund av historien: Mellan 1946 och 1979 skedde 80 procent av krigsdödsfallen i Östasien, där nära en tredjedel av världens befolkning finns, men sedan 1990 har andelen bara varit 4 procent.

Foto: Klicka på bilden för att se en större grafik.

Freden är en avgörande faktor bakom de östasiatiska tigerekonomiernas framgångar.

Hur ser världens konflikter ut om tio år?

– Troligen har vi fått uppleva en eller två, kanske tre, nya konflikter som blivit värre än vi trott, som Syrien blev, säger Erik Melander.

– Men jag tror att den övergripande trenden mot en fredligare värld fortsätter, särskilt i relation till att befolkningen ökar. Det kommer nya toppar, men de blir lägre än de tidigare. Man glömmer fort hur det har varit.

Läs mer: Dödstalen i krigen sjunker igen.

Fakta. Sammanställningen

De nya konfliktuppgifterna har tagits fram av Uppsala universitet och kommer att publiceras i samarbete mellan Uppsala universitet, Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri och den vetenskapliga tidskriften Journal of Peace Research.

• Jihadismkonflikter

Ordet jihad betyder ungefär ”strävan” men tolkas också som ”andlig kamp” eller beteckning för ett krig som är legitimt. Den ideologi inom islam som bygger på begreppet betonar den senare, bokstavliga innebörden.

Forskarstudien har en vid definition av konflikter med denna anknytning. Det räcker att det funnits uttryckliga islamistiska krav i början av en konflikt.

I sammanställningen räknas alla dödsoffer i en jihadismkonflikt in, även de som skördats av de militanta islamisternas motståndare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.