Jordbrukssatsning kan vända ond hungertrend

Publicerat 2009-10-15 16:16

Foto: Paul Hansen, David Lissy, Sven-Erik Sjöberg, Arne Jönsson, Leif Norrman, Anders Engman Om prognoserna slår in hungrar i år för första gången över en miljard människor.

På fredagen är det Världsmatdagen, och FN gör en dyster prognos: antalet hungrande tros i år för första gången överstiga en miljard. Finanskrisen pekas ut som akut orsak, men i botten ligger år av missade satsningar på jordbruket.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Läs också

Brasilien och Kina hyllas för kamp mot hungern

Fjolårets siffra reviderades ner

FAO:s definition på osäker matsituation bygger på statistik om inkomster och beräknat kaloriintag. Det finns de som menar att det vore bättre att mäta det faktiska hälsotillståndet hos folk. I alla händelser är talen jämförbara över tid. Och den nivå som nu tros nås, 1,02 miljarder, är den högsta sedan 1970.

I procent räknat hungrade då, för nära 40 år sedan, 35 procent av världens befolkning. Andelen var nere på 16 procent för tre år sedan, och om den nya prognosen slår in blir den 19 procent.

Facit har vi inte förrän en bit in på nästa år. Man har nyligen reviderat ner prognosen för 2008 från 963 till 915 miljoner, eftersom skördarna blev bättre än beräknat.

Nästan en sjättedel av jordens befolkning beräknas i år få för lite näring i sig, enligt FN:s jordbruks- och matorgan FAO.

De allra flesta undernärda människor lever i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Efter några decenniers sjunkande antal har tendensen de senaste åren gått åt fel håll.

Som akuta orsaker pekar FAO ut dels de stigande livsmedelspriserna i fjol, dels den ekonomiska krisen. Utvecklingsländerna är mer integrerade i världsekonomin nu än tidigare, och de har drabbats av ökad arbetslöshet, stora skaror återvändande gästarbetare och därigenom krympande penningströmmar från utlandet.

Den mer långsiktiga orsaken är åratal av underlåtenhet att satsa på jordbruk i fattiga länder.

- Fram till 1980-talet fanns en del biståndssatsningar på jordbruk som gick snett. Det ledde till att biståndet flyttades över på mänskliga rättigheter, miljö och jämställdhet, förklarar biståndsexperten Inge Gerremo, som bland annat varit svensk representant i FAO, till DN.se.

Uppfattningen att stigande livsmedelspriser skulle bidra till ökad hunger är omstridd – utom i fråga om det akuta skedet. Högre matpriser kan tvärtom vara en biljett ut ur eländet för den fattigaste landsbygdsbefolkningen. Ännu lever halva Afrika på landet.

- När matpriserna steg kunde man säga: ”här är världens chans för Afrika”, säger Inge Gerremo.

Det behöver inte vara dyrt och svårt att genomföra förbättringar. Inge Gerremo har just skrivit en rapport som visar att rationellare odlingsmetoder kan mer än fördubbla avkastningen.

Han menar att skulden till bristande investeringar på landsbygden inte bara ska läggas på väst utan även på afrikanska ledare.

Numera finns goda exempel. Malawi och Ghana är två. Ghana har bland annat investerat i odling av biobränslen. Inge Gerremo är försiktigt positiv till att mark används för energigrödor, eftersom det kan ge en skjuts åt hela den ekonomiska utvecklingen - om det sköts på ett bra sätt av länderna själva.

Ett annat hopp ställer han till gentekniken, som de fattiga länderna inte på samma sätt som vi har råd att avfärda. Grödor kan exempelvis göras torkresistenta.

Även FAO tar upp energiodlingen i sin rapport om hungern och öppnar i det sammanhanget också för att högre priser kan vara bra på sikt. På grund av biosatsningarna, skriver livsmedelsorganet, är det inte längre säkert att ökad avkastning ger lägre priser, men det kan ändå leda till minskad fattigdom på landet.

Men utmaningen är enorm.

- Det patetiska är att i dag har inte Afrika egen förmåga att försörja mer än halva sin befolkning, konstaterar Inge Gerremo.

Anders Bolling

anders.bolling@dn.se

Läs mer: FN-chef påminner om världssvälten