Washington.
För bara någon månad sedan var det ingen som väntade sig att USA:s kongress med klar majoritet skulle besluta att tillåta öppet homosexuella att tjänstgöra i den amerikanska militären. Men nu, i de sista skälvande timmarna av den gamla kongressen som packar ihop till nyåret, har president Barack Obama i rask följd lyckats få igenom två stora partiöverskridande beslut.
I fredags spikades skattekompromissen och följande dag beslutet om att upphäva principen ”don’t ask, don’t tell” (vi frågar inte, du berättar inte) som har inneburit att man kan vara gay, lesbisk eller bisexuell i försvarsmakten endast om man döljer detta faktum.
Senatens beslut – som följde en tidigare omröstning i representanthuset – fattades med röstsiffrorna 65 mot 31. Bland jarösterna fanns 8 republikaner.
Hävandet av gayförbudet speglar en kraftig attitydsvängning från 1993, då den nu gällande lagen infördes. Då ansåg endast fyra av tio amerikaner att öppet homosexuella skulle få tjänstgöra i de väpnade styrkorna, medan i dag åtta av tio amerikaner är för det. Principen ”don’t ask, don’t tell” var en kompromiss som föreslogs av president Bill Clinton som hoppades att den skulle lätta upp den rådande absoluta intoleransen. Men det visade sig att diskrimineringen inte upphörde. Under de 17 år som lagen har varit i kraft har minst 13 000 soldater avskedats på grund av sin sexuella läggning. Nu kommer de tiotusentals homosexuella militärerna i USA inte längre att behöva ljuga.
Det blir ingen okomplicerad operation att införa den nya öppenhetsprincipen i försvarsmakten. Obama har haft starkt stöd för lagändringen från såväl försvarsminister Robert Gates som chefen för de förenade militärstaberna Mike Mullen. Men flera höga militärer har motsatt sig reformen med motiveringen att försvarsförmåga och beredskap kan bli lidande.
Reformen betraktas allmänt som historisk och jämförs av vissa kommentatorer med hävandet av rasåtskillnaden inom krigsmakten. Det som återstår är att presidenten i början av veckan undertecknar lagen vid en högtidlig ceremoni i Vita huset. Därefter kan han flyga till Hawaii för julfirande. Och för första gången på lång tid med en känsla av att han kan vara på väg att vända den nedåtgående trenden i sitt presidentskap.
Även konservativa kommentatorer erkänner att Obama med den stora skattekompromissen – som innebar eftergifter åt republikanernas krav på skattelättnad för mångmiljonärerna – har återvunnit något av sin forna glans. Även om det sker till priset av att han måste omdefiniera sig, från vänsterliberal till samförståndsskapande pragmatiker. Till skillnad från skatteuppgörelsen är gaybeslutet dock något som gläder det demokratiska partiets progressiva bas.
Omvandlingen har gått snabbt undan, från katastrofvalet den 2 november som innebar att Republikanerna återvann majoriteten i representanthuset. Då var han av många bedömare uträknad för omval nästa mandatperiod. Sex veckor senare dubbas han till en ny ”comeback kid”. Den nye Obama anses plötsligt ha goda chanser att bli återvald i presidentvalet 2012. Det är ingen dålig startpunkt för den valkampanj som börjar redan på andra sidan årsskiftet.