Elva års fängelse – var det en väntad dom?

– Domaren lade sig på den lägsta straffnivån, vilket möjligtvis kan tolkas som en positiv signal för svenskarna. Skulle Martin Schibbye och Johan Persson tvingas avtjäna straffet tillämpas ofta 2/3-delsfrigivning i Etiopien. Det skulle innebära att straffet i praktiken i så fall är sju år. Av den tiden har de suttit ett halvår i fångenskap, så då skulle sex och ett halvt år återstå. Men det är förstås ändå en oerhört hård dom. Som det enligt Sveriges Etiopienambassadör Jens Odlander inte finns någon parallell till i världen där journalister dömts för terrorbrott.

Vad händer nu?

– Svenskarna ska tillsammans med anhöriga, sina advokater och svenska ambassadens personal fatta beslut om hur de ska gå vidare. De har 15 dagar på sig – till den 10 januari – men ett besled är utlovat redan till på torsdag den här veckan. Då ska advokat Seleshi Ketsela träffa svenskarna i Kality-fängelset utanför Addis Abeba.

Hur har svenskarna reagerat på straffet?

– Enligt den etiopiske journalist som jag samarbetar med som var på plats i rättssalen i dag reagerade svenskarna inte särskilt på domen. De fördes ut ur rättssalen till en bil som förde dem tillbaka till fängelset. De tilläts som vanligt inte att säga något, även om Martin Schibbye tidigare har lyckats viskat något på svenska till journalister på plats.

Vad är det troligaste att svenskarna väljer – att överklaga till högsta domstolen eller att be om nåd hos premiärminister Meles Zenawi?

– Det lutar åt att svenskarna ber om nåd. Det är en politisk väg som premiärministern tidigare visat sig öppen för. Till exempel gav han efter för påtryckningar från omvärlden när han frigav fängslade oppositionella som dömts till långa fängelsstraff efter valet 2005. Det som trots allt talar för ett överklagande är att svenskarna vill ha en rättvis rättegång. Men vad är det som talar för att högsta domstolen skulle vara mindre politiskt styrd? Ingenting, som jag ser det.

Hur mår svenskarna?

– Anhöriga träffade dem i fredags, dagen före julafton, och överlämnade mat och böcker. Då mådde svenskarna efter omständigheterna bra. De håller sig friska genom att äta och dricka ordentligt av egna förnödenheter och träna två gånger om dagen. De säger att de kan sova, trots att lysrören och tv-apparaterna är påslagna i sovsalen. De delar på en säng i ett rum där de flesta av de 200 medfångarna sover på golvet. De har också varandra att prata med hela tiden. Men de känner också en leda efter att ha suttit i Kality-fängelset sedan början av september, alltså snart fyra månader.