Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Karadzic döms för folkmord i Srebrenica

Foto: Robin van Lonkhuijsen/AP

Den bosnienserbiske ex-ledaren Radovan Karadzic, 70, dömdes på torsdagen till 40 års fängelse för folkmord i i Srebrenica, krigsbrott och brott mot mänskligheten av FN:s krigsbrottstribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) i Haag.

Karadzic fälls på 10 av 11 åtalspunkter, för folkmord i Srebrenica, krigsbrott och brott mot mänskligheten för den 44 månader långa belägringen av Sarajevo. Krypskyttet och granatbeskjutningen av staden utgjorde mord, brottsliga attacker mot civila och ett syfte att injaga skräck i befolkningen.

– Utan hans stöd hade attackerna inte ägt rum, sade rättens ordförande, enligt nyhetsbyrån TT. 

Karadzic är också skyldig till brott mot mänskligheten i en rad samhällen i Bosnien, meddelade domstolen.

Brotten handlar bland annat om fördrivning och mord på muslimer och kroater. Däremot fälls han inte på just denna åtalspunkt för folkmord, som åklagaren ville.

Massmorden i Srebrenica utgör däremot en separat åtalspunkt, också den gällande folkmord, där Karadzic har funnits skyldig.

Karadzic fälls också för att ha bidragit till att över 200 FN-soldater togs som gisslan i flera städer i maj–juni 1995 för att förhindra Natobombningar. Även det utgör enligt domstolen ett krigsbrott.

Karadzic står anklagad på totalt elva punkter under Balkankriget mellan 1992 och 1995. Rättens ordförande skulle gå igenom dem successivt.

Karadzic var samlad och lyssnade uppmärksamt när rättens ordförande började läsa upp den långa domen, skriver TT. 

Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) väckte sitt första åtal 1995 mot Radovan Karadzic och överbefälhavaren i Srebrenica Ratko Mladic.

Karadzic greps 2008, efter att han hållit sig gömd under falsk identitet, och de juridiska turerna har varit både många och långa.

Sammanfattningsvis omfattar åtalet elva punkter, varav två för folkmord och fem för brott mot mänskligheten. En del av brotten rör Srebrenicamassakern som ICTY redan klassat som folkmord – ändå är det inte säkert att domstolen anser att Karadzic ska dömas för det.

Mark Klamberg skrev på tisdagens DN Debatt att det dessutom är fråga om huruvida det ska ha begåtts i hela Bosnien eller bara lokalt. Andra som skulle kunna ställas till svars har antingen avlidit eller hållit sig undan rättvisan.

Hur ICTY dömer i denna fråga väcker inte bara stor oro bland forskare utan kan även påverka samspelet mellan olika etniska grupper på Balkan, skriver Klamberg. I Bosnien-Hercegovina är freden bräcklig och landet präglas av misstro mellan de olika folkgrupperna.

8 000 bosniska muslimer, män och pojkar, dödades i Srebrenica under ett tiotal dagar under närvaro av överbefälhavaren Ratko Mladic 1995. Militärer från den serbiska utbrytarrepubliken Republika Srpska genomförde också massfördrivningar, attacker mot civilbefolkningen i framför allt Sarajevo och frihetsberövanden av FN-anställda.

När de jugoslaviska krigen var över fick både Karadzic och Mladic ett slags fristad i Belgrad, huvudstaden i vad som fortfarande var kvar av Jugoslavien. Så länge Slobodan Milosevic var dess president kunde de folkmordsmisstänkta männen leva relativt öppet och bekvämt.

Fakta: Radovan Karadzic
Radovan Karadzic riskerar att dömas för folkmord. Men även denna gång kommer domen att överklagas.

Republika Srpskas förste president, mellan 1992 och 1996, är 70 år gammal.

Han var på flykt från Haag- tribunalen 1996–2008.

Åtalet rymmer elva punkter, varav två för folkmord och fem för brott mot mänskligheten. Åklagaren har krävt livstids fängelse.

Han ses som ansvarig för etnisk rensning av icke-serber från det område i Bosnien som i dag kallas Republika Srpska, för terrorisering av civila i Sarajevo under belägringen och för att ha tagit FN-personal som gisslan.

En nyckelfråga i domen är om brotten begångna i sju kommuner ska karakteriseras som folkmord.

Läs mer

Jasenko Selimovic: Om folkmordet kan det bara finnas en sanning
Det som hände i Srebrenica för tjugo år sedan ska inte kallas ”massaker”. Brottet var folkmord – som syftade till att döda alla, varenda en. Minnet av detta fungerar inte som ett vaccin mot ondskan, men det är nödvändigt för att leva vidare utan skam, skriver Jasenko Selimovic.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.