Haag.
Under torsdag, ställs Radovan Karadzic inför krigsförbrytartribunalen i Haag där han – ett och ett halvt dygn efter ankomsten till tribunalens häkte – får åtalspunkterna upplästa för sig.
Fram till dess sitter den tidigare
bosnienserbiske presidenten i förvar i häktet i Scheveningen, cirka 2,5 kilometer från domstolskomplexet i den holländska kuststaden.
Under torsdagens förhandling kommer Karadzic att få svara på hur han ställer sig till anklagelserna, som bland annat omfattar två åtalspunkter om folkmord.
Den ena gäller den 43 månader långa belägringen av Sarajevo, den andra massakern i juli 1995 på drygt 8.000 muslimska pojkar och män i den lilla bosniska staden Srebrenica.
Knappt hade den stora demonstrationen i Belgrad på tisdagskvällen till stöd för Karadzic avslutats förrän denne fördes från sin häktescell i den serbiska huvudstaden till en bil för vidare konvojtransport till ett väntande flygplan.
Vid sextiden på onsdagsmorgonen landade planet med Karadzic ombord på Rotterdams flygplats, varifrån den misstänkte krigsförbrytaren med helikopter flögs vidare till FN-häktet.
Det serbiska justitiedepartementet gav klartecken för utlämning efter det att Belgrads distriktsdomstol funnit att några juridiska hinder inte förelåg. Därefter gick allt således mycket snabbt - för den nya regeringen i Belgrad var det angeläget att utlämningsprocessen blev en skyndsam affär.
Under onsdagen fick Karadzic gå igenom en rad procedurer, bland annat en medicinsk undersökning, inför placeringen i den cell som blir hans hemvist under kanske år framöver. Där kommer han att ha tillgång till bland annat tv och dator och i en gemensam del i häktet finns också ett gym.
Där kan Karadzic möta både fiender och vänner från krigsåren i före detta Jugoslavien.
Det alla har gemensamt är att de - somliga förr, andra senare - har hunnits upp av det internationella samfundets rättsliga instans, FN:s
krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY).