Bara det faktum att Obama har rötter i Kenya har gjort honom hästlängder mer populär på kontinenten än föregångaren George W Bush. Bush satsade faktiskt mer på Afrika än många tidigare amerikanska presidenter, men kriget i Irak väckte tidigt motstånd bland många afrikaner som anade och fruktade en global amerikansk nykolonialism.

Obama har också satt Afrika ovanligt högt på sin utrikespolitiska agenda, med en lång och tidig rundresa på kontinenten av utrikesminister Hillary Clinton. Presidenten själv gjorde sitt första besök i Ghana, en okontroversiell och politiskt korrekt destination. Däremot har han inte ännu satt officiell fot i faderslandet Kenya eller politiska tungviktaren Sydafrika.

Vad gäller den militära strategin i Afrika har inte mycket förändrats sedan Bush, enligt en analys i senaste upplagan av kontinentala nyhetsmagasinet The Africa Report. Ledorden under Obama är ”diplomati, utveckling och försvar”, men det är kampen mot terrorismen som förblir USA:s största prioritet.

Det gäller framförallt i Sahara-regionen, men sedan den nigerianska kalsongbombarens misslyckade attack nyligen riktar man också ökat intresse mot eventuell nigeriansk muslimsk fundamentalism och kontakter mellan Afrika och Jemen. Kritikerna menar att USA därmed riskerar elda på och globalisera vad som egentligen är enkla lokala konflikter.

USA har en militärbas i Djibouti, och har deltagit i somaliska övergångsregringens krig mot Somalias islamister. Högkvateret för USA:s militär i Afrika ligger dock i Tyskland, efter brett politiskt motstånd till en mer tydlig amerikanska militär närvaro på kontinenten. Obama må vara till hälften kenyan, den afrikanska misstänksamheten mot USA kvarstår till viss del.