Filippinerna ska återuppta ett energiprojekt som man fick lämna hals över huvud i onsdags när två kinesiska patrullbåtar betedde sig hotfullt. Kinas framfusighet i Sydkinesiska havet har sedan 2009 växt sig allt starkare.
Sydkinesiska havet är ett lapptäcke av omstridda territorialvatten. Konflikterna accentueras av vad man tror är rikliga tillgångar av olja och gas.
Främst av det tiotal nationer som gör anspråk på havsområdena är Kina, som hänvisar till historiska källor från Handynastin på 100-talet. Den växande stormakten har sedan 2009 varit inblandad i flera konfliktsituationer.
– Kina har aldrig hävdat sin rätt till Sydkinesiska havet så tydligt som man gör nu, säger Jerker Hellström, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Enligt honom är Kina inte intresserat av väpnade konflikter, men vill ta del av naturtillgångar.
I fokus ligger de två ögrupperna Spratly och Paracel, som omfattar de flesta av Sydkinesiska havets 200 små öar och rev. Där har olika uppskattningar antytt att det finns alltifrån enorma till mediokra resurser av olja och gas.
Helst vill Kina – som ändå önskar upprätthålla goda relationer med omvärlden – att kinesiska statliga företag får samutnyttja naturtillgångarna med företag i de andra länderna. Om inte det går tar man till diplomati. Därefter visar Kina musklerna.
Det senaste exemplet inträffade i onsdags.
Filippinerna har givit tillstånd till konsortiet Forum Energy PLC att energiutvinna gasfältet Reed Bank, som ligger utanför den filippinska ön Palawan. Kina har inte tidigare protesterat mot verksamheten, men gjorde nu ett besök.
Två patrullbåtar dök upp och hotade att ramma sonderingsfartyget, som fick plocka in all sin utrustning och fly. Manila sände flygplan och fartyg till området som svar och ställde två krigsfartyg redo i närheten.
Filippinerna lämnade in en protest till Kina i fredags, men meddelade på tisdagen att energiutvinningen kommer att återupptas efter samtal med Peking.
I Kinas nya femårsplan som offentliggjordes vid folkkongressen i Peking i måndags står klart att Kinas militär åter växer med tvåsiffriga procentsatser – försvarsbudgeten på 575 miljarder kronor är 12,3 procent större än året innan.
Det oroar omvärlden, men trots Kinas växande militära prominens konstaterade tankesmedjan Internationella institutet för strategiska studier (IISS) på tisdagen att landet fortfarande är "en regional makt med regionala intressen". Dock följer världens militärmakter landet uppmärksamt "då Kina trevande börjat utforska områden allt längre bort".