– Vi kommer att eftersträva samordning av våra internationella relationer, säger Wen Jiabao till den samlade pressen vid ett toppmöte om de Centralasiatiska staterna.

Det är en allvarlig motgång för USA och de andra stormakterna, som förespråkar hårda ekonomiska sanktioner mot Iran om landet inte presenterar övertygande bevis för att det inte håller på att utveckla kärnvapen.

Förtroendet för det iranska ledarskapets retorik störtdök i förra månaden när det blev känt att landet har byggt ytterligare en anläggning för att anrika uran, i närheten av Qom.
Avslöjandet spädde på misstankarna om att landets kärntekniska program bara är en täckmantel. Det landet egentligen strävar efter är att utveckla kärnvapen med lång räckvidd, menar stormakterna.

Iranierna å sin sida har fortsatt att hävda att programmet enbart syftar till fredligt bruk och att det inte strider mot de internationella regler som omgärdar kärnteknisk utveckling.

Den kinesiske premiärministern hymlade inte om orsaken till oviljan mot sanktioner. Han är helt enkelt inte beredd att riskera de goda relationer de båda länderna har när det gäller investeringar och olja. Iran och Kina kommer i år att handla för mer än motsvarande 180 miljarder svenska kronor med varandra. Kina är världens näst största oljeanvändare och Iran har världens näst största oljereserv.

Det var i förra månaden som västmakterna trappade upp hoten mot Iran och bad landet att förbereda sig på allvarliga följder om inga framsteg gjordes angående öppenheten kring programmet. Även då var det kinesiska intresset för hot om sanktioner lågt.

Däremot kom det halvhjärtade löften från Ryssland, och ett av sanktionsförespråkarnas största hinder verkade vara borta.

Rysslands president Dmitrij Medvedev sa då att sanktioner eventuellt kommer att bli oundvikliga. Ett uttalande som landets ledning nu verkar ha backat ifrån.

Den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton fick inte med sig några löften från toppmötet mellan USA och Ryssland i Moskva i dagarna, och nu varnar dessutom landets premiärminister Vladimir Putin för att hota Iran med sanktioner. Han var också med på det Centralasiatiska mötet och sa där att det är för tidigt att börja prata om sanktioner.

– Det finns ingen anledning att skrämma iranierna med sådant prat, sa Vladimir Putin.

Den rysk-kinesiska oviljan till direkta hot mot Iran är inte bara ett stort hinder för USA och de allierade att fortsätta sätta press på Iran, det är också ett tydligt tecken på att världen ser annorlunda ut i dag än för bara några år sedan. Nya ekonomiska och därmed politiska stormakter tar allt mer plats och låter sig inte längre styras av en amerikansk hegemon.

Uttalandena från Ryssland och Kina visar också att det inte var oförklarligt och huvudlöst av den iranske presidenten Mahmud Ahmadinejad att stå och trotsa en hel värld i FN. Han spelade högt och ser ut att ha vunnit en första rond.