Kina vinner mark i Laos

På kvällen när mörkret sänkt sig och djuren tystnat sitter familjen runt teven från Kina, som drivs med el från en hemgjord damm i floden. Parabolen tar in en thailändsk tvålopera.
Fattiga Laos har under lång tid varit beroende av stöd från väst och från internationella institutioner. De bidragsgivarna håller i snabb takt på att ersättas av privata företag och av Kina, världens nya stora investerare.

Kina bygger en väg åt Laos rakt genom landet från sin egen gräns till Thailand. Den behövs. Den gamla, smala ringlar sig fortfarande fram, upp och ned för skogsklädda bergskanter. I gengäld blir Laos hittills oåtkomliga gruvor, träd och andra naturtillgångar mer tillgängliga.
Runt omkring byn Namkhon är skogen skyddad sedan 1993, i ett av 20 särskilda områden i Laos där den biologiska mångfalden tillhör Sydostasiens rikaste. Det har inte hjälpt mot avverkning.

Kala bergssidor lyser som tecken på det växande samarbetet mellan Kina och Laos. Ingen vet hur mycket teak och andra träslag som lagligt eller i smyg smugglats ut ur landet.
På andra ställen har skogen ersatts av odlingar av majs, bananer och framför allt av gummiplantager, som invånarna skämtsamt kallar ”kinesiska trädgårdar”.

Det är kineserna som har pengar och det är kineserna som driver många av gummiodlingarna. Laotiska bönder har liksom Khamphong Inthavong upptäckt att det lönar sig att göra affärer med Kina och har därför börjat ställa om från det traditionella jordbruket.

– Vi har fått det bättre de senaste åren tack vare kineserna, är han och frun Hom eniga om på gårdsplanen framför lösspringande tuppar, ett dussin ankor och sex grisar.

När skörden är bärgad och 18 ton ris ska transporteras till stan skänker farmarna en tacksamhetens tanke till kineserna som för två år sedan sålde lastbilen till dem. De slipper att slita som förr. Och när majsen har skördats åker de direkt till kineserna och säljer.

Kina bygger för närvarande för sin egen framtid i Laos. När de Sydostasiatiska spelen nyligen hölls i huvudstaden Vientiane var det Kina som hade finansierat huvudarenan. I gengäld hade den laotiska kommunistregimen lovat ett kinesiskt företag ett stycke mark på 16 kvadratkilometer utanför Vientiane för att anlägga ett industriområde. Det gick rykten om att 50 000 kineser skulle flytta dit och det sades att marken skulle hyras ut på 50 år med möjlighet till förlängning.

Förslaget möttes av ett oväntat folkligt motstånd. Bönder som skulle tvingas lämna marken protesterade. Mer välbärgade invånare i närheten, som tröttnat på de senaste årens snabba kinesiska expansion, talade nedsättande om projektet. Den laotiska ledningen backade och sa att Kina bara skulle få två kvadratkilometer, men hur kompensationen i stället ser ut vägrar den att tala om.

För Laos med sina berg och många floder finns det en potentiellt lukrativ verksamhet som redan påbörjats. Det gäller vattenkraft. Laos vill exportera elektricitet till Thailand och Kina. Mekongfloden rinner genom landet, än så länge utan dammar, men med färdiga planer på utbyggnad. Kritiker hävdar att det kan komma att orsaka förödande skador på miljön, på fiskbestånden i floderna och drabba miljoner invånare.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut